onsdag 23 december 2009

God jul ! =)

Snart är årets dyraste dag här! Själv blir det här den billigaste julen på år och dar... Jag har sparat in på allt, t.om matkontot har blivit 40% mindre den här julen=)
Jag har skippat lyxig kaviar, dyr lax mm....vi har kört standard maträtter i år...
Jag har jobbat över en massa och fick nästan lika hög lön som på mitt gamla jobb!!!
Så jag hoppas att jag når mitt mål, är ruskigt nära nu!!! Typ 2000-3000 kr från målet!!!

Hoppas att ni alla får en super härlig jul.... jag har sakta men säkert börjat fundera på nyårslöftet...=)
GOD JUL

torsdag 10 december 2009

klockan tickar...

klockan tickar , men jag kämpar på....dag efter dag, timma efter timma....
Jag kämpar på med studierna och det är mycket slutprov så här dags innan året är slut....och jag jobbar nästan varje dag, inklusive helgerna!!!
Jag har haft med mig svarta boken överallt och det ger bra effekt. Jag har stenkoll.... ni får ursäkta att jag inte hinner att uppdatera, men jag helt enkelt inte haft tid när jag kommer hem så sent...
Jag älskar mitt nya jobb=) Det är det bästa jobbet jag har haft! Love it love it love it!!!!
Idag ångrar jag inte en enda sekund att jag slutade, jag känner mig så fri och harmonisk....
Nu är det inte långt kvar till mållinjen.....jag ska göra mitt bästa fast det blir väldigt tight! Fyyy skam den som ger sig=)

lördag 21 november 2009

Min svarta bok

Jag har fortsatt att hugga i här hemma när det gäller ekonomi. Jag har beslutat mig för att försöka göra någon slags budget!!! Gud bevare mig.... jag ska få järnkoll....
Det har visat sig att det finns fortfarande onödig räkningar som jag inte behöver, speciellt med tanke på karriärsändringen....det blir ajöss och goodbye till mitt bärbara bredband. Jag ska även stänga mitt mobilabonnemang....Kostnaden för framtida garderoben lär minska rejält..... Jag ska skaffa järnkoll....Jag har köpt en fin anteckningsbok (japp köpt) där jag skriver varenda krona som går in eller ut ur hushållets kassa. Det blir inga häftiga excelark, utan det ska vara enkelt, lättläst och jag ska kunna ta med den vid resor till sommarhuset eller när vi är på semester. Det blir min lilla svarta bok=) Bibeln som ska med i ur och skur...jag hoppas på en kraftig psykologisk press!!

torsdag 19 november 2009

En skänk från ovan

Tusen tack för allt pepp! Jag har varit sååå under isen! Helt knäckt! Tur som har jag haft jätte mycket extra jobb på det nya stället. Jag har jobbat många sena kvällar och alla helger! Detta gör att jag i princip får en bra lön denna månad!=)
Jag ska inte ge upp!
Och jag ska nå mitt årsmål!!=)
Positivt tänkande! Flera veckor kvar till nyår! Vem vet vad som kan hända!!! Och en sjukt bra sak var att vi fick i julklapp av föreningen en betalningsfri december månad!!! Det blir åtta tusen kronor mer till sparandet!!! Kan ni tänka er! Vilken extra bra hjälp! Resten ska jag klura ut. Jag vet inte varför det är så viktigt för mig att klara av årsmålet i år. Kanske för att jag för första gången i mitt liv ska hålla ett löfte till mig själv som jag vill hålla?? Det här är inte ett "jag ska gå ner 4 kilo före jul löfte" som ska brytas, det här ska inte bli en misslyckad diet eller ännu ett löfte till mig själv som jag aldrig håller! Jag har insett att mitt tio åriga mål blir för tufft kanske. Jag ska komma på en bättre plan för tio år framåt. Men i år är det så viktigt att jag håller mitt löfte!!! Jag har fått åtta tusen kronor som en skänk från himlen....vem vet vad mer mannen där uppe skänker? =)

Och tusen tusen tack för ert peppande!!!

söndag 8 november 2009

borde jag ge upp?

Jag kanske är lite knäpp....Mitt sparmål blir tufft att nå och nu är det bara några veckor kvar. Jag har förlorat mitt jobb där jag tjänade bra. Jag har börjat plugga. Jag har skaffat sommarhus. Jag jobbar extra och sliter. Praktiskt taget allt i mitt liv är ändrat förutom sparplanen. Borde man ge upp och inse att det blir för tufft? Anpassa planen efter dom nya möjligheterna? (möjligheter??? )Jag väljer detta ord. Jag ska vara positiv.=) Så borde jag ge upp nu och inse att jag inte når inte mitt mål, its not fucking happening eller sälja min själ till djävulen och make it happen anyway? Jaaa knäpp som jag är, så sitter jag här med medicinboken och pluggar medans jag samtidigt klurar på själar att sälja!! Jag ska tydligen jobba massor trots att jag pluggar.( hela julhelgen+nyårshelgen, fast jag skulle tagga ner på arbetstakten) Jag ska på husvisning och kolla på ett billigare boende.... jag ska sälja dittan och dattan.... japp nog fan säljer jag min själ till herr djävulen...fan att det alltid blir så här...
Och sen gick jag in på pengar och cashbloggen. Han planerar redan för 2010...jag hade totalt glömt bort det...jag hade ju ett långsiktigt mål på tio år....jag dööör.....shit....jag menar hur många själar kan man sälja? Det blir fan till att bo i tält, utan el och internet också....

fredag 30 oktober 2009

uppdate

Jag åkte hem igår. Min farfar blev kvar på sjukhuset. Det kändes inte bra att behöva åka, men jag hoppas att jag hinner åka och besöka honom nästa helg också....jag vet att tiden är knapp, men han är trots sjukdomen pigg och vi pratade mycket.....
På söndag börjar november månad. Oktober var en tuff månad... på många sätt...
Dock uppgår fondernas och aktiernas värde idag till 83445kr...jag har drygt 30 000 kr kvar till målet. Dock vet jag att jag har extra amorterat en hel del....jag tänkte göra en sammanställning i helgen...

onsdag 21 oktober 2009

Min farfar är döende

Jag fick ett samtal i morse. Min farfar är döende. Han har cancer. " minna skynda dig hit om du vill träffa honom, boka ett flyg , men skynda dig"

Cancer? Hur då? När då? Varför nu, jag har ju precis återknutit kontakten med honom. Jag hade planerat att fira julen där, leva på gården två tre veckor. Prova på lantlivet. Nu finns inte tiden till det längre.... tiden har runnit iväg....Jag borde ha förstått när jag drömde så konstigt...
Sambon skjutsade mig till Arlanda. Han kunde inte följa med. Jag kände mig grymt sviken av detta. Jag flög ensam. Jag satt på planet och undrade hur fan hade jag hamnat i sthlm av alla ställen. Mindes hur besviken farmor och farfar hade varit över det faktum att alla barnen lämnade den stora gården. Hur blev allt så här konstigt? Flygresan var över i ett nafs. Jag hämtades upp av en s class. Jag skrattade till och tänkte typiskt farmor och farfar. Det var ena gårdskillen. Han frågade när jag hade sist sett farfar. Att han var dålig och att jag inte skulle förvänta mig något utan vara beredd på det värsta...

tisdag 20 oktober 2009

Första lediga dagen

I dag har jag varit duktig! Jag betalade hyran för november och december! Samtidigt betalade jag bort elen och en avbetalning på ett lån. Det gäller att ha framförhållning nu när jag pluggar. Jag har jobbat mycket extra men nu är jag ledig i 5 dagar!!!! Panik var första känslan... Jag har aldrig haft bara ledigt förut!! Jag kände mig lite små lat och deppig. Jag vet att jag borde plugga. Istället har jag hjälpt till med bokföringen på sambons firma och besökt en arbetslös vänninna och fikat bort hela eftermiddagen...
Jag hoppas att jag får mer jobb på nya stället.....att dra hemma så här är livsfarligt.....man blir bara lat..... I morgon ska jag plugga minst 4 timmar och storstäda hemma!! Pronto, inget att diskutera. Sen ska jag själv ringa upp jobbet på torsdag och fråga om det finns mer timmjobb.
Jag trivs kanon bra på nya stället. Efter uppsägningen var det här min första lediga dag. Ledigheter är inget för mig inte, usch, jag får bara ångest. Jag kommer jätte bra överens med nya chefen och hon sa igår att hon var jätte glad över att jag hade kunnat jobba när dom behövde förstärkning och sa att hon gärna ville att jag kom varje dag. "Jag hoppas att du tackar ja till att börja jobba fast här när du är klar med utbildningen"....Det kändes så skönt att bli bekräftad.=)
Nu ska jag börja laga middag=)

söndag 18 oktober 2009

En konstig dröm

Jag hade en konstig dröm i natt. Så pass konstig att jag i morse satte mig framför datan och köpte en massa fonder och aktier. Min farfar pratade med mig och sa att jag borde sprida mina risker när det gäller fonder och aktier. Att jag skulle våga prova lite mer på nya saker.... att sluta spara till buffert kontot nu! Jätte konstig dröm. =) Vilket som jag köpte lite nya aktier och fonder...
Annars känner jag mig lite smått förkyld. Och det passar sig inte alls just nu. Jag ska jobba ikväll och jag måste plugga massor i veckan.... Usch, vi får hoppas att den inte slår på på riktigt....hoppas kan man alltid.
Hittils har jag fått jobba halvtid på det nya stället. Jag trodde att jag bara skulle få ett par enstaka pass, med tanke på att jag inte är färdigutbildad, men den nya chefen är toppen. Hon vill verkligen behålla mig och det känns toppen.=) Det är så härligt att bli uppskattad=)

Usch, drömmen var verkligen mysko. Min farfar visade mig runt överallt och ville lära mig allt om ekonomi. Jätte konstigt....

fredag 16 oktober 2009

Nokian VS magkänslan

Jag blev tipsad om att köpa nokian aktier för ett par veckor sedan. Tänkte inte mer på det, men då sambon skulle laga sin mobil så passade jag på att kika på olika modeller. Nokia hade inget att erbjuda som fann mitt intresse. Sånt anser jag vara ett extremt dåligt tecken, och jag minns att jag tänkte att jag litar på magkänslan och satsar på någon annan aktie.

Likaså tänkte jag på HMs aktier. Det fanns inget som såg intressant ut i butikerna. Men jag behöll dessa då jag ser dessa som en långsiktig investering.
Jag sålde mina odd mollys i perfekt tid. Då hade jag privilegiet att vara med på modeshowen och kände bara starkt att det inte höll lika bra länge. Jag anser att företaget måste byta stilen, då det börjar kännas lite tjatigt med too much hippie. Någon extra krydda måste de få till sig tills nästa visning.
Likaså tyckte brorsan att jag skulle köpa swedish match. Då kände jag starkt av att det var fel. Efter att ha börjat studera medicin och sett dess biverkningar så kan det inte vara okej. Människan blir bara smartare och smartare och jag tror inte /hoppas inte på deras framtid.

Dock är jag super intresserad av läkemedels aktier nu. Det ska jag kika på. Framtiden är medicin.....
Alla mina aktier är på plus....jag ska nog fortsätta med min magkänsla....

torsdag 15 oktober 2009

Dyra märkeskläder säljes / byter produkter mot fusk

Idag ska jag storhandla. Jobbar till tre på nya jobbet och efter det barkar det iväg till storshopping. Jag har suttit här hemma (börjar först elva) och funderat på olika utgifter som man kan spara på. Jag ska köpa ett torkställ (det gamla är sönder) så att jag slipper att använda torktumlaren då den drar så mycket el. Jag vet inte om torkställningen bryter mot köpstoppet, men jag tycker inte det då det är ett nödvändigt ont att kunna torka kläder. Det är miljövänligare med ställningen och mer ekonomiskt.
Jag ska inte stryka alla mina kläder längre. Det blir adjöss till strykjärnet ett tag. Behövs inga finskjortor på det nya stället. Faktum är att jag har funderat på att sälja många av mina kostymer. Det finns mycket jobbkläder att sälja. Det flesta av märkerna burberry, gucci, dkny och en hel del andra dyra märkeskläder. Jag kommer att ha vit rock, eller andra arbetskläder på jobbet när jag är klar med utbildningen. =)
Japp så blir det, jag ska sälja lite kläder och skor. Folk brukar vilja köpa burberry kappor mm....inga problem med att bli av med dessa och man får bra betalt. Ska börja med att ringa till ett par vänninnor som jag känner lite ytligt. Speciellt en tjej som köpte massor sist jag sålde av klädhögen. Konstigt, det känns knappt längre. Förut gjorde det ont i hjärtat. Jag ska sälja lite väskor också. Det vore kanon om jag fick ihop 20-30 000 på lite kläder, skor och väskor. Då skulle jag klara av årsmålet....=)
Vad ska jag med dyra märkeskläder till? Det är bye bye med stureplanslivet....jag behåller alla mina halvdyra kläder.
Jag har även börjat fuska med gästtvålen här hemma=) Alla mina gäster har alltid fått njuta av underbara savon de marseille tvålar för 165 kr. Nu är det slut med det. Jag behåller dom sjukt mysiga flaskorna, men häller i coop extra tvål för 9 kr!!! =)
Lika så har jag börjat fuska med andra hushållsprodukter. =) Ingen har märkt något, so why not? Sambon är halv noga med vilket toalettpapper och tvål mm man använder. Jag har bytt ut allt mot billigare och han har inte sagt något.Det enda jag inte tummar på , det är kaffet! =)
Näe nu ska jag fila på andra fuskstrategier.....=)

tisdag 13 oktober 2009

Snart ett år med köpstopp

Jag har gjort en snabb genom gång av mina aktier och fonder. Dagens värde blir 74,380kr. Alla fonder och aktier står på plus=) Jag har inga minusposter. Inte ens på swedbank. Rysslandsfonden har gått kanon bra och lika så när det gäller kinafonderna....
Jag har ca 40 000 kvar till mitt mål. Det känns ganska omöjligt med tanke på den korta tiden+att jag är arbetslös. Men jag har även extra amorterat en hel del. Inga 40.000 kr direkt, men jag skulle gissa på 20 000 kr extra. Så nu gäller det utav helsike att spara in och snåla. Dra in på allt man kan för att nå målet och spara spara spara. Jag ska försöka tömma lite till ur colaflaskan och köpa fonder och aktier och hoppas på bra instinkter och skicklighet. Jag ska försöka hålla dessa plusposter. Jag ska även titta lite närmare på utdelningsaktier. Det känns lite tråkigare nu när man har mindre pengar men jag tror att det är extra viktigt just nu att inte tappa fokus. Det är nu det gäller. Jag får tänka på det lilla och anpassa mig på nytt och utgå ifrån dom nya möjligheterna. Om det här med arbetslösheten hade hänt för ett år sedan hade jag dött av panik! Jag hade haft noll kronor sparat. Inga aktier, inga fonder, inget buffertkonto. Nothing. Men det värsta av allt hade varit att jag hade inte alls varit förberedd på detta rent mentalt. Det hade kommit som en chock. Nu tänker jag helt annorlunda. Nu , just idag betyder inte den där nya gucciväskan allt. Det är inte katastrof om jag inte kan köpa den. Det är helt okej. Missförstå mig inte, jag vill fortfarande ha den där väskan, tror jag, men jag lever lika gott utan den. =)
Saker känns inte lika viktigt. Jag har fått ett nytt fokus och det är att må psykiskt bra, ha min familj och vårt hem. Allt det andra är bara bonus. Om jag fick 15 000 kr av en främling idag som säger, "ta det här och gå och köp en väska" så skulle jag säga tack till pengarna men spara dessa pengar...Det är ett helt nytt tänk....
Det var förra året i oktober jag började sakta glida in i köpstopp världen tack vare ankis bok, "köp inte den här boken"....
Ett år har snart gått....
Vad saknar du mest brukar vänner fråga? I början var det så svårt. Det har funnits perioder då jag har dött nästan av längtan efter något nytt. Nya naglar, frisörbesök , vad som helst. Men just nu i skrivandets stund saknar jag inget. Jag känner mig mest dum. Jag hade varit mångmiljönar idag om jag hade sparat mina pengar de senaste tio åren. Detta har jag fortfarande inte riktigt släppt. Det tar nog lite längre tid att förlåta sig själv för det.....
Men jag har snart klarat av köpstoppstiden. Den 28 oktober förra året började jag sakta men säkert att förändras. Oj jävlar vilken resa det har varit. Minst sagt!!!!!

måndag 12 oktober 2009

Cola flaskan del 2

Jag vill klargöra att cola flaskan inte är en vanlig cola flaska utan är i själva verket mycket större. Det är en spargris utformad som en gigantisk cola flaska. Och jag har fortfarande inte kunnat växla in alla mynt pga myntmaskinen sa stopp! Idag var jag igen och bankade mynt. Den här gången vart det strax över 400 kr. För dessa köpte jag Lannebo småbolagsfonden. Det vart lite av ett impulsköp=) Jag tycker att jag har satsat för stora summor i enstaka fonder istället för att ha spridit mina risker. Jag är ganska nöjd med aktiespridningen så där planerar jag inga nyköp. Det känns lite små trist att köpa för små summor, men många bäckar små är tanken.
Jag har funderat på att vara med på en loppis för att kunna nå årsmålet. Tänkte innan jul sälja lite x box spel och playstation spel då det kan vara poppis vid juletider. Sen finns det annat smått och gott som jag kan sälja. Jag har även funderat på att sälja min älskade systemkamera.
Jag har inte hunnit fota så mycket och en gammal kollega har sagt att jag får 5000 kr för den... Jag har två andra digitalkameror som duger. Jag har ändå ingen tid över för att fota mer med tanke på skolan och det nya jobbet.
Jag har inte varit så insatt i börsen den senaste tiden. Jag tror att ras kan komma och ska nog vara lite försiktigare. Kanske är det bättre att extra amortera. Det hjälper även till att nå årsmålet fortare och det känns tryggare med mindre månadskostnader med tanke på det känsliga läget då endast en i familjen har en trygg inkomst. Eller trygg och trygg finns det väl inget som heter....det har jag lärt mig nu iallafall.....

söndag 11 oktober 2009

1000 växlar och cola flaskan


Det gäller att ligga på topp och inte ge upp nu. Nu kommer jag att bara plugga och jobba ca 50% på nya praktik platsen. Med andra ord kommer jag att få en skitlön. Det blir till att leva på sambon här hemma. Men vad gör det. Vi har i alla år levt på mig så nån gång i livet är det väl min tur att ta det lite lugnt? Jag kommer dock att ta hand om hans bokföring mm från och med nu och kanske komma med lite tips och idéer Vilket som jag fixade ett avtal till honom som med lite bra tur kan fördubbla hans omsättning! Peace of cake.... *skrattar* Dock såg jag oron i hans ansikte och var snabb med att säga att han var chef..... så helt tom på bra idéer behöver jag inte bli. Samtidigt fick jag ett samtal idag från en annan egen företagare som behövde lite tips och idéer på vissa problem och honom ska jag träffa i morgon efter skolan.

Anyways, det känns tufft att nå årsmålet nu. Det var det här jag var rädd för, jag har varit lite off och fundersam så jag hann inte med en genomgång av ekonomin som planerat i helgen. Istället åkte jag till swedbank för att tömma den stora cola flaskan i myntmaskinen....men det blev ett stopp ganska omgående. Bara toppen på flaskan kunde tömmas sen vart det stopp i maskinen!!! Arrgghhh!! =( men jag hann få in i allafall en liten slant ! 1300 kr vart det! Prick. Flaskan innehåller endast 50 öringar , enkronor och några femmor. Tiorna samlar jag i kaffekannan!! Nu ska jag tömma lite på tisdag igen då det verkar som om maskinen inte klarar av hur mycket som helst. Jag köpte fonder för dessa 1300kr. Lite indienfonder och kinafonder. Jag kände att det var ingen ide att låta dessa pengar stanna kvar på något buffert konto pga den dåliga räntan. Det som känns kul är att jag hade inte haft dessa 1300 kr om jag hade fortsätt använda mina kort. Sen har jag ju bankat kryddburken tidigare. Det finns även en massa mynt kvar i cola flaskan , så man kan lugnt säga att jag har minst sparat ihop 10 000 kr i mynt so far!!! =) Tack vare att jag skippade korten. Fortsätter det så här så blir det hela 100 000 kr på tio år. Och om man sen köper fonder och aktier för dessa pengar så ökar värdet desto mer!!! att klippa sönder mina kort var nog bland det smartaste jag har gjort!!

Men för att nå mitt årsmål nu måste jag verkligen sätta in tusen växlar!! Köpstopp råder vilket är kanon. I dag går det ganska lätt. Nu gäller det att fortsätta snåla ytterligare. Jag vet att jag har amorterat ganska duktigt vilket underlättar mig att nå årsmålet. Jag får göra en kalkyl vid årets slut och räkna exakt hur mycket jag har amorterat på skulderna. Men i och med familjens största inkomst går bort blir det tufft. Vi får hoppas på att allt går bra med sambons firma och att han kan höja sin lön. Det vore inte illa. Sen hoppas jag att jag kan jobba en hel del trots plugget för att kunna betala bort diverse räkningar. På något sätt måste jag fixa detta. Hålla huvudet kallt och inte ge upp. Jag har kommit så långt när det gäller min personliga utveckling. Jag hoppas dock att det inte kommer att kosta mer än det smakar så nu gäller det att vara positiv till tusen och inte deppa ihop! Allt kommer att ordna sig. Det fixar sig alltid!! =) Tänka på the secret och bara fokusera på det som är bra! =)

uppsagd!!?

Chefen på mitt jobb har slutat. I onsdags ringde ledningen och ville att jag skulle avskriva mina fullmakter om jag inte tackade ja till jobbet. Jag bad dom buda över alla papper jag skulle skriva under. Så jag antar att jag är uppsagd nu!! Ledsen? Nej. Arg? Nej. Besviken? Ja. Mest besviken är jag över all oro som jag har lagt ner under alla dessa år. Samtidigt är jag orolig för framtiden...vet inte vad som sker.... vad som händer...Jag har inte fått några mer papper. Jag har inte hört något. Praktiken är över men jag har redan skrivit på papper om att börja jobba extra på det nya stället. Lönen blir ca 300% mindre!!!! Jag får inget flashigt kontor. Ingen data, inget repsentationskonto och andra tekniska prylar. Its bye bye till det flashiga livet kring stureplan!

I morgon börjar skolan igen. Jag längtar. Samtidigt är jag mitt i någon form av kris. Identifikationskris. Mycket frågor. Samma frågor jag har bråttats med förut , men nu blir det verklighet...Vi får se hur pass tufft det blir och jag antar att framtiden får visa om jag klarar av det nya vanliga Svensson livet...... men för första gången i mitt liv hoppar jag in i något nytt utan alla säkerhetsbälten. Jag undrar om jag klarar av ett vanligt jobb. Kan man ta ett jobb bara för att det ger mycket utan att det ger mycket pengar? Kommer jag att bli uttråkad? Tillräckligt stimulerad? Jag är rädd för att jag älskar utmaningar för mycket. Men nu får jag prova på det i allafall..... min pappa sa till mig," du kommer att tycka att det är kul i början men sen kommer du sakna utmaningarna för du är född till att leda och du har business i blodet"....
Anyways =) Nu hoppar jag ändå och provar fullt ut....sen vet jag....

tisdag 6 oktober 2009

nytt jobberbjudande!

Det börjar snart dra ihop sig när det gäller mitt årsmål. Jag tänkte sätta ner mig under helgen och kalkylera lite. Jag måste räkna på hur mycket jag har extra amorterat och hur mycket jag har hunnit spara i bufferten, men samtidigt även räkna alla fonders och aktiers värde. Det är inte lång tid kvar!!! Snart är nya året här. Samtidigt måste jag sätta upp en "julbudget" och fundera på hur mycket det ska kosta med julmat, julklappar mm.
Jag har praktik även den här veckan så jag har inte hunnit tänka mycket på mitt jobb. Det roliga var att min nya "chef" tycker jätte bra om mig och gav mig en vink om att söka jobb hos honom när jag var klar... han utryckte det ganska tydligt " vi har en dörr öppen här för dig om du är intresserad när du är klar med utbildningen" Jippie, kändes så bra att höra! =)

söndag 4 oktober 2009

Bråk gällande vd jobbet/ drogad?Blondes have more fun?


Jag tror att jag kanske missbrukar något. Jag vet inte bara vad ännu. Men jag tar detta på fullt allvar och utreder och analyserar. Ni förstår jag har tackat nej till vd jobbet. Då ringde styrelsen och erbjöd 10 000 kr mer i lönekuvertet och en massa andra förmåner. Jag sa nej tack. Dom höjde ytterligare och jag sa bara jag ska tänka på saken. Jag ljög såklart. Jag kommer att tacka nej. Nu har mina vänner blivit förbannade. Kollegerna lika så. "'är du inte riktigt klok" skriker alla i kör....jag bara ler och säger "jag tror att jag är en anonym missbrukare på något," men jag vet inte vad men jag är kolugn..... jag går i någon sorts dimma....så vitt jag vet missbrukar jag inga tyngre droger...... ibland stillnoct när jobbångesten trycker och jag kan inte sova.... men inget värre....varför är jag så lugn? Nu fick jag veta att om jag inte tackar ja till vd jobbet skulle min post tas bort pga nedskärningar..... jag borde gråta, skrika , vara livrädd, min värsta mardröm kan hända. Vad gör jag? Jag sket i att analysera under helgen. Jag drog till sommarhuset och målade loppisfynd. Lyssnade på bra musik och bara målade. Jag köpte faktisk någon jävla ´slingpaket från konsum och för första gången blev jag en blekt blondin ala konsum istället för en östermalmssalongblondin. Mannen skrattade. Han tyckte att det var jätte bra. Han sa att han älskar min nya stil som blond tjej som går omkring i gamla ralph lauren skjortor och gummistövlar och bara målar och ler. Brorsans fru kom förbi och tittade en extra gång. "hur mår du " frågade hon. "utmärkt " svarade jag......

Jag mår utmärkt. Vafan är det för fel på mig?

Brorsan tog mig åt sidan, "du vet syrran du har fått ett grymt bra erbjudande. Om du tackar nej blir du arbetslös och en vanlig fattig svenne. Nu kan du verkligen få allt du har drömt om. Mig kvittar det, men du har jobbat så hårt, sååå hårt"

Jag orkar inte lyssna utan frågar honom om det skulle vara finare med vitt eller antikvitt. Då frågar han rakt ut, " vad fan går du på, har du börjat ta något, gav psykologen några piller, för i såfall minna jag vet allt om sådant och det är inte bra.....och en massa jävla svammel...

Ja jag vet inte. Jag har stängt av kanske. Har jag redan gått i väggen? Ingen kan väl för fan vara en lycklig svenne om man blir fattig? Då är man ju inte rik? Eller? Hur var det nu?

onsdag 30 september 2009

en tre månaders buffert räcker inte

Jag hade en undersökning tidigare gällande hur stor buffert man bör ha. De flesta tyckte att 2-3 månader var lagom. Själv tycker jag att man bör minst ha ett halvårsbuffertsparande.
Jag läste idag på aftonbladet att varannan som väntar på bidrag från alfakassan har väntat i snitt 6 månader!! Det är hiskeligt länge! Det varnas även för att nu när arbetslösheten stiger så kan det lätt hända att vänte tiderna fördubblas när det gäller ett flertal arbetslöshetskassor.
Därav fortsätter vi att buffert spara.... Tills vi har nått vår sex månaders gräns. Därefter börjar vi handla aktier och fonder igen mer seriöst.
Jag har praktiserat hela tiden. På jobbet är det full kaos och jag har tackat nej till vd posten. Jag har insett att jag har inte krafterna som krävs mer och jag har även börjat inse att det finns en stor risk att företaget går i konkurs. Just nu är det såpass illa att jag är glad om jag har ett jobb att gå till efter praktiken. Jag älskar min praktik plats och njuter varje dag. Det är så skönt att ha ett vanligt åtta timmars jobb. Det bästa med det hela är att när jag har slutat för dagen har jag verkligen slutat för dagen. Inga läsa mail och svara i telefon på kvällar och helger. Super underbart. Visserligen skulle jag få nästan 50% mindre i lön men jag är mycket lyckligare och min familj tycker att det känns jätte bra....
Annars inget nytt. Jag satsar gärnet på praktiken och satsar fritiden på sonen. Hämtar och lämnar till skolan. Det är sån lyx!!!

måndag 21 september 2009

Full fart

Det har varit fullt ös veckans alla dagar. Vi har börjat praktik nu på plugget och jag ångrar ingenting. Allt känns underbart kul. Jag fick ytterligare ett MVG på ett prov så nu är jag supernöjd. På praktiken träffar jag nya människor och alla är så trevliga. Jag känner så starkt att det jag har jobbat med är nog helt fel för mig. I framtiden kommer jag nog att byta yrke. Eventuellt kan jag tänka mig starta något eget i den branschen för att få en bättre lön.

På ekonomifronten händer det inte så mycket. Vi fortsätter att spara till bufferten och då och då köper jag lite aktier. Det har gått superbra för alla fonder och aktier och det känns ganska skönt med tanke på den kassa räntan på buffertkontot.
Cola flaskan är så proppfull att jag har börjat spara i en spargris. Så fort jag får tid över åker jag till en swedbank myntmaskin och tömmer ut allt. Ska bli kul att se hur mycket det blev.
Jag ber om ursäkt för frånvaron från bloggen, men det är så mycket just nu. Jag läser era bloggar men hinner knappt kommentera. =)
Med andra ord är det fullfart här hela tiden=)

söndag 13 september 2009

MVG

Jag är superglad, jag fick MVG på första provet! Äntligen något kul och positivt! Superglad!
Alla fonder och aktier är också på plus....knappast några räkningar......=)

tisdag 8 september 2009

Innerstaden VS förorten på landet


För inte så himla länge sedan bodde vi i stan. Mitt i smeten. Då hade vi en jätte låg månadskostnad på vårt boende. Sjukt låg. Man hade inga som helst ansvars bitar förutom att betala hyran. Inga värme kostnader. Inga sopavgifter. Inga räntor och amorteringar. Bara en kall hyra som var jätte låg. Nackdelen var att vi saknade en uteplats. Det var svårt att bo med hundarna i stan. Sonen kunde inte gå ut och leka utan tillsyn. Ni som bor i city vet hur hopplöst det är att få en parkeringsplats !! Man skulle vara tyst och visa hänsyn till sina grannar. Då såg vi bara nackdelar. Vi var ute jämnt. Vi åt middag ute. På helgerna även frukost och lunch. Vi lagade sällan mat hemma i den lilla lägenheten. Lägenheten var för liten och trång och vi ville iväg så fort som möjligt. Vi tittade jämnt på hus men vi hade inte råd då sambon var arbetslös just då. Men vi tittade ändå och plötsligt fanns vårt nya hem bara där. Visst var det en bra bit ifrån city men det var så billigt. Det var fortfarande på rätt sida av stan och kommunen tillhörde topp tre i sverige. Bra sjukvård, utomordentligt fina skolor och otroligt vacker natur. sagt och gjort, vi åkte och tittade och blev kära på en gång. Boendet var luftig och modernt. Stort som bara den och dubbelgarage och stor tomt. Alla kriterier hade den. Vi var överlyckliga att jag ensam fick lånet. Vi är fortfarande stolta och glada över vårt hem. Vi trivs och älskar det . Men , det finns fan alltid ett men, det är dyrt att bo i. Nu har vi lån och hyra (bostadsrätt) , vi har elräkningar och vattenräkningar. Vi har lagt ner en hel del i huset genom att renovera det till nästan toppskick. Våra bensinkostander har ökat massor. Försäkringen har ökat. Nästan alla kostnader har dubblats sedan vi flyttade in. Visst bor vi och upplever äkta livskvalitet men jisses vad det kostar. Vilket ansvar det är. Ibland längtar jag tillbaka till den där lilla lägenheten med få kostnader. Fast i drömmen gör vi allting tvärtom. Vi skaffar inga husdjur. (jag älskar mina djur men det är samtidigt mycket jobb och stora kostnader) Vi hade bott kvar så länge tills hyresvärden hade kunnat ge oss en lite större lägenhet. Vi hade lagat all mat hemma och sparat en jäkla massa pengar på det. Vi hade lätt kunnat spara 40-50% av våra inkomster varje månad. Vi hade kunnat ha kvar min lyxbil. Vi hade kunnat åka till sommarhuset när vi kände att vi behövde ett miljöombyte. Sonen är så pass stor att han skulle klara sig själv nu. Visst skulle han kanske ha en sämre skola och ett sämre umgänge med mer faror som lurar runt hörnet.....japp jag behöver egentligen bara tänka på det för att inse att vi ändå bor bäst just nu....men när sonen har gått klart gymnasiet tar den här damen sitt pick och pack flyttar in till city igen. Samma dag han tar studenten blir det ett samtal och jag flyttar in igen. Jag packar samma dag. Det blir sayonara så det heter duga. Då duger min gamla lägenhet perfekt.
Det blir lite lätt glest mellan inläggen men jag har tusen saker att göra. Jag undrar när den här stressen tar slut. När det blir lite lugnare. Vi har stort prov på fredag som jag pluggar till. Men redan nu kan jag förbannas över att jag inte kan tagga ner. Jag har satt höga mål och ibland önskar jag att jag kunde nöja mig med ett godkänd, men jag gör inte det. I alla inlämningsuppgifter pressar jag mig själv till det sista för att försöka få ett bättre betyg. Det blir sena nätter framför datan med uppgifterna. Vi ska ha praktik nästa vecka så då vet ni ifall det blir enormt glest mellan inläggen. Det har gått så fort. Nästa vecka ska jag känna efter om jag har valt rätt och hur det skulle kännas att jobba med det jag har lärt mig....jag är livrädd över hur det ska gå på jobbet när jag inte kan närvara på nästan en månad. Det känns kan jag säga. Jag vet inte om jag får dåliga dåliga blickar och girlingar från kollegerna eller om jag inbillar mig . I allafall ,det kanske inte är helt populärt. men samtidigt så känner jag att jag orkar inte bry mig. Jag vill verkligen bort ett tag och känna efter. Min lön skulle bli enormt mycket lägre, men det kanske är värt det om jag kan må bättre....därav är det superbra att jag ska praktisera och känna efter. Hur många gånger i livet har man en chans att prova innan man gör sitt beslut?

Utbildningen är inte över efter praktiken utan jag har kvar ca 1,5 år av utbildningen. Men hittills har jag älskat det. Det är så skönt att slippa plugga engelska, matte och svenska mm....nu koncentrerar man sig istället aktivt på ämnena som man verkligen behöver och har även mycket praktik. Jag tar en dag i sänder och gör så gott jag kan.

Hemma är det lite lugnare igen. Vi har beslutat att behålla dammsugaren och playstation. Dom gamla ska tas med till sommarhuset. Samtidigt skall en summa pengar dras från sonens månadspeng och sambon har köpstopp så det skriker om det. Vi får hoppas att han verkligen förstår situationen nu, annars är det något allvarligt fel på karln där hemma. Men framför allt handlar det om respekt och förståelse för den andra. Jag vet att jag inte har rätt att tvinga honom att ha köpstopp , men å andra sidan är det ingen poäng med att jag ska vara ekonomiskt sinnad och spara medans han slösar. Någon balans gång och rättvisa måste det ändå röra sig om.
Vi har delad ekonomi men vi har knappt pratat om det. Den som har pengar betalar, fast jag känner att det är alltid jag som har haft en bättre lön och haft mer koll. Oftast var det jag som betalade alla räkningar medans han stod för restaurangbesök, kläder och shopping i stort sett.
Snacka om dysfunktionell familj....oj oj oj....fan vad man har varit knäpp.

fredag 4 september 2009

Fredag gav mig ett bra tips i förra inlägget. www.utdraget.se
Kika! =)

Det finns inga jävla prinsar


Playstation 3. Vilken jävla manick. In kom trean i vårt hem igår och mindre kaos uppstod. Sonen och grannungarna ville spela. Jag hade lust att spöa upp sambon och fråga hur fan kunde han köpa en , vi har X box, nintendo och wii plattor och playstation 2..... Suck....det diskuterades om blueray i något försvarstal..... ååhhh fuck it tänkte jag. Jag orkar inte. Hur fan kunde han köpa den? Min sambo är en äkta teknik bög. Men det värsta var att han hade minsann köpt något till mig också! Ja visst. Jag hade fått en present. Nu skulle ju lilla Minna bli sååå glad. Ut från kartongen kryper det fram en ny lila dammsugare! "den är lila " utbrister sambon lite småstolt.


JAG VET ATT MAN INTE FÅR SLÅ!!! Men jisses jävlar vad jag hade velat. Spöa honom ordentligt. Fått ett raseri anfall. Sparkat till några köksstolar och krossat glas. Gärna vält bordet också. Kanske mördat också, iallafall lite. Gett en fläskläpp. Kanske ett svart öga eller två.

JAG VART SÅ JÄVLA ARG. JAG VART SÅ JÄVLA BESVIKEN. Flera tusenlappar borta på teknikprylar!!!

Ska man skratta eller gråta? En lila dammsugare?

Sonen berömmer det nya batmanspelet..."wow den är magisk, vilken kvalite, shit vad coolt"


Hade jag orkat bråka så hade jag nog gjort det. Hade jag orkat så hade jag berättat hur illa det är att handla upp 5000 kr i vår sits. Men hade det tjänat något till? Ärligt talat. Faktum skall inses, min sambo är en ekonomisk slarver. Det är alltid jag som har mest oroat mig för pengar. Visst har jag handlat massor men jag är inte ens i närheten av vad sambon har shoppat.

Jag bara gav honom en blick. " jaa, vi har ju alltid en ps 3 som kan hålla oss varma om vi förlorar hemmet, kanon bra jobbat"

Jag reste mig upp från golvet efter att ha stirrat på det lila underverket. Ville inte göra en scen inför sonen och hans vänner. Började tyst att plocka upp disken från diskmaskin. Då slänger sambon fram en tusen lapp och säger , " du kan ju köpa aktier eller något".....

Jag ger honom pengarna tillbaka och säger, "köp du lite aktier eller något"....

Förut hade jag orkat bråka. Nu gör jag det inte. Jag är sååå trött. Jag orkar inte tjata. Jag orkar knappt bry mig. Jag känner mig bara förråd! Jag känner mig ensam. Jag befinner mig i krig och det känns som om jag är helt ensam.


Maktlöshet, det är vad jag kände då. Det var den tredje igår....då shoppar han teknik prylar för 5000kr.

Nu känner jag mig arg igen. Mest är jag arg på alla jävla sago böcker som beskriver prinsar på vita hästar hit och dit. Det finns inga jävla vita hästar och prinsar. Det finns bara jävla grodor.

Min brorsdotter ska få en diskmaskins broschyr i julklapp. Kanske en räkning eller två. Så att hon inser alvaret. Att hon inte går på askungemyten. Det finns inga jävla prinsar!

Hur fan kunde jag ha trott något annat?


torsdag 3 september 2009

Hjärtinfarkt/beyond the secret/trygghet


Jag har varit otroligt ledsen och nere tack vare jobbet. Men samtidigt får jag nog skylla mig själv lite. Det är mitt liv. Det är jag som ska ha kontroll på mitt liv och det är jag som ska styra mitt liv. Hittills har jag bara hängt med, mest pga rädslor. Jag mår inte bra,men jag gör inte så mycket för att verkligen ändra min situation. Visst har jag börjat med köpstopp, jag har även börjat studera....men jag har så otroligt långt kvar. Jag är trött på att leva som en rädd Minna hela tiden. Jag vill ha lite mer kontroll över mitt liv...inga men och ifall att....jag måste skaffa en bättre koll på hela mig. Jag måste kort och gott utvecklas. Usch vad jag är trött på mig själv. Men samtidigt har jag så mycket just nu att jag inte vet vad jag ska göra. Jag har inte ork eller kraft för att hitta den där styrkan. Det enda jag vet är att jag måste hitta den. Doktorn ville skriva ut mer stillnocht för att jag ska kunna sova. Lite lyckopiller kanske? Nej, jag tror inte. Men jag provar gärna allt en gång. Stillnocht tog jag i går, och visst sov jag mina sex timmar utan att vakna upp av ångest men jag känner mig lite bakfull idag. Men jag tror att det har mest att göra för att jag har gråtit så mycket. Idag just nu har jag inga tårar kvar. Igår fick en av cheferna hjärtinfarkt. Han bara segnade i lunchrummet. Livet kom ikapp. Det var syrgasmasker, ambulanser och full rulle och människor som skrek i panik. Det här hände efter att han läste att ett företag skulle begära oss i konkurs om vi inte skulle betala på en gång. Vi kan inte betala just nu. Det finns inga pengar. Eller inte så mycket pengar i allafall. Sånt här orsakar kaos och rädslor hos personalen. Vissa hanterar sånt bättre och vissa sämre. Hur påverkar allt det här mig? Jo, jag har mer ansvar...det blir mer jobb när en viktig person inte kan jobba mer. Jag förväntas ta över. Jag ska orka. Nu klarade sig personen. Han kommer att bli återställd sa doktorn. Ursäkta mig herr doktor, men jag tror inte det. Jag tror att händelsen ruskade om honom ordentligt och förändrar hans liv för evigt. Jag hoppas på att han har fått insikt. Jag kanske också fick lite insikt...

I allafall så sitter jag med Bob Proctors senaste dvd "beyond the secret"...jag lyssnar lite lätt på den i bakgrunden...och hoppas att lite vishet ska tränga in i hjärnan....lite insikt om att jobbet inte är allt.....samtidigt förbannar jag mig själv för att bufferten inte är större, för att jag inte vaknade tidigare...oavsett så har det här året varit så tufft. Och samtidigt är jag orolig för att problemen har just börjat. Eller rättare sagt jag vet att problemen har börjat....Å andra sidan är problem till för att lösas. Men jag har i allfall fått insikten att jag måste satsa mer på mig själv. Utveckla mig själv. Bara jag kan styra mitt liv....och målet jag vill nå allra helst stavas trygghet!!!

I det målet ingår en buffert, ett jobb jag trivs med, en bra hälsa, nära och bra relationer. Så enkelt var det att veta vad det är jag saknar....nu gäller det bara att nå målet...att hitta tryggheten i livet....

djursholmsmänniskorna

Tiden bara flyger iväg,,,jag har så otroligt mycket på jobbet men samtidigt tar utbildningen massor av min tid. Jag känner mig jätte konstig. Ena delen av mig är slutkörd tack vare alla problem på jobbet medans den andra delen är helt fascinerad av all den nya kunskapen som jag får i mig från studerandet.
Jag studerar i Danderyd, och jag blir ganska chockad av det jag ser. Alla mina klasskamrater är duktiga. Alla kämpar hårt. Alla antingen driver eget eller ska satsa gärnet på sin nya karriär. Jag har nog aldrig blivit så mycket peppad eller fått goda råd som nu. Jag får helt andra råd än jag normalt skulle få. Det är inga klapp på kinden utan mer kör så det ryker tips! Vi diskuterade mitt tuffa jobb och dom flesta tyckte att jag skulle hänga kvar. "ge inte upp nu" "du har ju kommit så långt" "det är bara kämpa så länge du kan, även om det är tufft nu betyder det inte att det är tufft i framtiden" "se på den ljusa sidan" "jag skulle ha gjort mitt yttersta och först slutat om företaget hade konkat"....." hur skulle det se ut om alla gav upp så fort höga backen kommer" "vem är det som säger att man max får må dåligt ett år på sitt jobb" "om pengarna gör en viktig insats då håller du kvar jobbet" "lär dig se på problemen som uppgifter att krossa, få blodad tand och slåss" " ta dig till toppen om du så ska slåss, gråta i badrummet i fosterställning, vad som helst bara du fortsätter och inte står still i båten"
Jag vet inte om jag studerar med supermänniskor. Det känns lite så. Men ur ekonomisk synvinkel har dom allt. Dom verkar vara väldigt nöjda annars också. Är glada och trevliga och skrattar mycket. Ena kurskamraten sa, " det är inte jobbets fel, det är ett problem i ditt känsloliv. Gå någon ångestkurs och ge ångesten en smäll på käften, det är din kropp , du styr dina tankar och känslor, nu leker din kropp med dig, skippa känslorna"
någott sätt har dom rätt. Det är nog lite mer Secret stuk på dom fina danderyd-djursholms människorna. Dom tar plats, vågar ta plats och är inte rädda för att misslyckas. Då kom jag att tänka på farfars ord...hur många gånger ramlar inte en bebis innan han lär sig gå? Tänk om han plötsligt skulle ge upp? Sen frågade min kurslärare, "varför tror vi per automatik alltid att det 'är oss det är fel på om datan eller något strular"
Nåja Danderyds människorna gör det inte. Det sägs att om man vill bli rik ska man umgås med eliten. Sveriges näringslivseliter bor i Djursholm, Danderyd mm. The secret säger lev med människor som redan har det du vill ha, lev och var med och fake it till u make it. Jag vill gärna hitta en spricka i fasaden hos dessa Djursholms människor. Men faktum är att dom har inte mer sprickor än den vanlige svensken. Nu har jag inte studerat detta fenomen tillräckligt länge, men det verkar som om dom har fin kontakt med släkt och vänner. Visserligen jobbar dom mer än normalsvensken, men samtidigt har dom råd att unna sig lyxiga semesterupplevelser tillsammans. Det är inte kvantiteten utan kvalitén verkar vara ett utmärkt ordspråk för att förklara danderysmänniskorna.
Jag har alltid vetat om att sverige har klass skillnader. Men det har inte bara med pengarna att göra. Det är även sättet hur dom stöttar varandra. Dom älskar att ge ut goda råd och tips. Frågar ofta hur går det och säger alltid, Säg till om det finns något jag kan göra! Tjänster och gentjänster. Hjärnan är så full med nya intryck=) Jag behöver nog analysera lite mer.....Ta inte mitt svammel på alvar ännu....det kommer säkert en massa negativt snart*skrattar*
Men en upplevelse är det allt! =)
På sparande fronten går det lite sakta. Det känns som om utgifterna är så större än inkomsterna. Men jag kämpar på och betar av räkning efter räkning och sparar en massa mynt. Varje dag. Jag amorterar lite extra och har även köpt lite aktier för någon futtig hundralapp. Jag har en så stor lust att bara skita i allt. Jag är lite shoppingsugen, vill trösta mig nu när det känns jobbigt...men jag gör det inte...Just nu känns livet pest när jag jobbar men samtidigt känns det som rena himmelriket dom dagarna jag studerar. Jag tycker inte att pengar kan köpa lycka, iallafall inte om man har ett jobb där man mår så dåligt. Friheten att få välja ,det ger lycka i min mening. Att man får må bra, det är lycka! Så dåligt som jag nu mår, det är inte lycka. Jag tror faktiskt att jag ger upp snart. Jag orkar inte mer...Jag antar att jag inte är någon supermänniska ala djursholm...

torsdag 27 augusti 2009

mynthögen växer så det knakar=)



I går när jag pluggade så började vi på fika rasten prata om klockor och kopior. Klockor är en passion. Då frågade ena kurskamraten, "vart har du köpt din klocka" ? Då visar hon sin klocka och säger att hon gav 600 kr i turkiet. Hennes klocka var en kopia. Väldigt lik min. Hon fortsatte att berätta att innan krisen köpte hon varje år en ny klocka. Breitling, omega och rolex osv...som ett mått på hur bra året hade varit. Jag har försökt hålla en "tonad" sida utåt. Jag har undvikit ekonomisamtal på nya skolan. Visserligen pluggar jag i danderyd , men ändå. Jag vill inte bli klassad. Låter det inte hemskt? Jag vill bara vara Minna. Vanliga svensson Minna utan krav på fin väska, fin bil osv. Bara vara och bli omtyckt för min person. Jag hade dock glömt bort min klocka. Jag har inte tagit mina dyra väskor till skolan. Dock har jag en "halv märkesväska " från DKNY, men mest för att den är i skinn och rymmer alla böcker. Jag har haft mina lindex jeans och några vanliga tröjor från medelklassmärket gant, esprit osv... inget fancy....


Hon frågar om hon får titta på min klocka vilket hon får. Jag kan ju inte direkt säga nej! Och då utbrister hon "men shit den här är ju äkta, det var den här klockan jag ville köpa förra året"....


Normalt hade jag tyckt att det var kul. Vi hade babblat på om modeller och märken. Jag hade blivit lite stolt och glad över att någon hade märkt min fina klocka! Sjukt , jag vet, men många med mig är så.....Istället fick jag ont i magen. Fan också. Fan hur hade jag kunnat glömma klockan. Kanske för att jag aldrig tar av mig den? Aldrig tänker på den? Den tål allt och sitter alltid som gjuten på handleden.


Vet ni vad som hände. Hon ger mig den där gillande blicken, den där vi är samma sort och ska bli vänner blicken. Jag hade blivit dömd direkt efter min klocka. Jag orkar inte med såna vänner mer tänkte jag. Jag vill inte tänkte jag...då kom jag på det, jag skulle ljuga och säga att det var min mammas klocka, och precis när jag tänkte öppna käften säger hon..."jag var tvungen att sälja mina klockor. Jag hamnade i ekonomisk knipa för jag var shoppingberoende, jag hade aldrig vågat berätta det förut för någon men nu skäms jag inte mer,jag är frisk och mår bra"


Världens största PUH!!! Fan vad skönt! Resten av dagen pratade vi och hon berättade sin historia. En sorgsen historia. Jag kände att jag kan inte berätta ännu, men klappade henne på axeln och sa, jag är halv vägs, men jag kan fortfarande inte prata om det! Det är första gången det kom ut offentlig framför en främling. Jag kanske borde ha varit glad, men jag kände mig sorgsen. Jag har förändrats så mycket och fortsätter att förändras och just nu känner jag mig identitetslös.


Samtidigt läste jag mina kommentarer idag. Någon klok människa bad mig tänka på framstegen=)


Och så får det bli ...tänka på allt det bra...


Har ni tänkt på hur lätt det är att glömma bort allt bra? Allt peppende och secret filmer är med ens ute i tomma intet igen! Usch vad less jag blir på mig själv ibland! Nu jävlar skall det fokuseras på det positiva! Tänka på min farfars kloka ord att göra det bästa av varje dag, man har bara dagen!!!


I morse var det svårt att trycka in kronan i cola flaskan. Man fick trycka extra hårt! Så full är den!!! Jippie! Nästa vecka ska jag tömma den i Swedbanks myntmaskin! Äntligen, så som jag har mätt och tittat och fyllt i krona efter krona! Även kaffekannan ökar i värde! =) Jag har ju kryddburkstiorna på ett konto som jag har döpt till myntkontot! Snart har jag nått målet att ha en månadslön i mynt!!!! Men jag slutar inte där. Målet för kaffekannan är att den ska vara full med guldtior och fungera som en hemmabuffert! Colaburkens pengar ska in på myntkontot och sedan fyllas på igen! Och igen! Och igen....och allt ska in på ett konto....jag undrar hur mycket pengar det blir på tio år! Min kusin har sparat mynt i tio år och har över 100 000 kr på sitt konto! Hon hatar kort och skulle aldrig använda kort. Alla mynt sparar hon. Hon märker aldrig av att hon sparar. Hon har pengarna på ett högränta konto och dom tickar där sakta men säkert och får påfyllning nästan varje dag. Så fort hon har samlat till tio kronor lämnar hon in dom. Nu ska hon börja spara till aktier istället. Så fort hon har samlat till 500 kr ska hon köpa aktier. Hon jobbar som undersköterska och har fyra barn och säger att hon hade aldrig haft råd att spara. På det här viset märker inte familjen av att hon sparar.
Så även om det känns att jag inte har råd att spara så mycket just nu, så sparar jag faktiskt något varje dag! Jag extra amorterar och sparar mynt! Varje dag....=)

tisdag 25 augusti 2009

I går var det studier hela dagen. Jag är fortfarande inspirerad och har sakta men säkert funderat på att kanske byta jobb i framtiden. Får jag min trassliga ekonomi i ordning finns det inget hinder för att gå ner i lön och få ett "vanligt jobb" utan samma stress och press hela tiden. Det är inte kul när jobbet är ens hela liv. Jag kan fortfarande inte sova ordentligt vissa nätter för jag oroar mig över jobbsaker. I går när jag kom hem så började jag att störtgrina. Jag hade hela 65 st missade jobbsamtal. Och inga trevliga samtal. Leverantörer som jagade sina pengar. Sen när blev jag personligt ansvarig för dessa? Är det ingen annan på jobbet som kan ta detta? I över tio års tid har jag haft det så här. Den här pressen och rädslan. Jag både älskar och hatar mitt jobb... Där satt jag i badet och grät och grät tills sambon kom in och undrade varför jag grät....
"jag har fått ett psykbryt" sa jag ...."alla är så snälla och trevliga i skolan, alla bryr sig om varandra och behandlar varandra med respekt, men när jag kommer hem har jag 65 elaka skrik och bråk samtal som jag bara måste orka lyssna på och fixa, helst i går fast jag inte kan.... jag kan inte... och så är det den där pissiga tiden på månaden med alla räkningar och sparande och jag har inte kunnat spara nästan alls pga alla extra utgifter i form av skolböcker och kläder till sonen...." Ja ni förstår säkert, allt bara vällde ut... Stackars sambo igen=)
Han försökte fokusera på det positiva, som att vi extra amorterar massor, påminde mig om kollegan , sa att ju mer vi extra amorterar desto mer närmar vi oss årsmålet. Sen kom jag på det igen. Årsmålet nås genom att antingen spara 10% av alla skulder eller extra amortera. Lite lugnare klev jag ur badet....ibland är det bara så skönt att gråta ut en skvätt....Men jobb problemet består...men jag ska göra mitt bästa.....utbildningen är 1,5 år....jag måste försöka...lite till...lite till...utbildningen måste bli klar....sen kanske jag byter yrke! =)

Jag har inte kunnat spara mycket den här månaden. Men jag sparar alla mynt och det känns skönt att varje dag kunna spara undan en krona eller två...det är mest en psykologisk grej...
Det här var en tung månad- igen....vi har haft mycket extra utgifter som böcker, kläder till sonen och en bilreperation+service på nästan 6000 kr. Det är sjukt dyrt med bilar och jag är så nöjd över beslutet att vi bara har en bil. Jag hatar service på bilar...det är alltid en överraskning ...mer som en kalldusch! Sen har vi ju lagt till extra amorteringar på alla lån, och det känns ganska mycket...men det får det göra...
Men jag kämpar på ändå.... varje dag med små små förändringar. Ni får ursäkta språket och formuleringarna idag, men har super bråttom=)

fredag 21 augusti 2009

En skuldfri man


Jag orkar inte !!!....Hur mycket jag än anstränger mig så kommer det fler räkningar. Och så lite till...och sen några till....skiten tar aldrig slut.

Ännu en dyr månad för vår familj! Det har varit extra mycket utgifter i form av sonens nya skor,kläder och mina studieböcker. Det känns som om den här katt och råtta leken aldrig tar slut. Vad spelar det för roll om jag sparar hit och dit när räkningarna ändå kommer....Jag vill bli av med mina!

Vi har pratat ganska mycket om privat ekonomi på jobbet nu. Kanske pga krisen...det är inte lika känsligt att prata om avbetalningar, räntor och el...

Vi har en kollega som har gått mot strömmen. Han valde för drygt tio år sedan att sälja sin pampiga våning i Sthlm City och flyttade med sin familj en bra bit utanför sthlm. (sex mil) Han pendlar till jobbet. Jag tyckte att han gjorde helt rätt och stöttade honom fullt. Kort därefter flyttade jag också ut från City till en förort. Han fick höra en del girlingar från sina kolleger. "men vad långt ut du bor, du spenderar ditt liv med att pendla osv osv..."

Då brukade han svara " kanske men jag blir skuldfri en dag"....

Han har aldrig köpt aktier och fonder. Hans mål har varit att avbetala bort bil och hus och alla andra onödiga smålån dom hade förut. Han hittade ett renoveringsobjekt för en miljon på landet och har sakta men säkert fixat huset i toppskick. Han bor som en kung. Idag kom han in visslande och hoppandes till jobbet ! Speciellt killarna på vårt jobb har alltid retat honom för att han är snål och inte köper aktier som alla andra killar i vårt gäng. Han har inte kört den senaste porschen eller varit på rivieran under sin semester. Idag var det pay back time!! Big time! Alla undrade varför han var så glad och då sa han" ni ser på en skuldfri man med en massa pengar på banken, förra månaden betalade jag bort min sista avbetalning! Idag sålde jag kåken för 6,5 miljoner kronor."

Alla tystnade! Jag har vetat om detta under en tid då vi umgås mycket även privat, så jag njöt av hans revansch. "ja ni killar, vi har pratat om det här hundra gånger, men jag säger så här, vad spelar det för roll om målet är att spara till en miljon och leka katt och råtta lek innan man ens har betalat bort sina skulder. Ni kanske har ett X antal kronor i aktier men era hem är belånade likt förbannat. Ni kommer aldrig bort från karusellen på det sättet. Nu har jag frigjort kapital och är skuldfri och då pratar vi inte om en ynka piss miljon. Nu ska jag leva livet och njuta...jag går ner på halvtid nu. Frugan och jag har köpt ett fint hem på roslagen vid havet , och jag ska fortsätta pendla och läsa mina böcker och sova gott om nätterna med vetskapen om att jag har tre miljoner kronor på kontot och ett fullt betalt hus"


JAA, vad ska man säga? Jag är i allafall kvar i katt och råtta karusellen. Kanske dags att sluta spara och istället amortera av alla lån...jag är så glad för min kollegas skull....och det här var en sån häftig känsla idag att jag blir lite småsugen på att också göra så. Jag känner mig helt speedad ! Jag blir taggad till tusen att göra likadant.=) Det kallar jag utveckling...Det finns tusentals vägar att gå....

bara +


Alla mina aktier och fonder är på plus idag! Alla!! Det känns superkul! Inga minusposter så långt ögat når.... Det här gläder mig...antingen så har jag super tur eller så kanske jag har fattat något... visst handlade jag i rätt tider....men ändå, det känns ganska kul...

Nu när allt börjar bli plus igen är det svårare att handla. Därav blir det bara pengar till bufferten.

Om jag ser något som fångar "magkänslan" kanske jag slår till....men tills dess väntar jag.... och avvaktar...

torsdag 20 augusti 2009

Uggly Minna


Kusin vitamin frågade i går om jag tyckte att allt bara var toppen med köpstoppet. Självklart är det inte det. En av sakerna jag verkligen saknar det är att få köpa en kaffelatte på morgonen för att sakta men säkert vakna upp. Jag saknar även lyxen att köpa färdig lunch med en massa nyttigheter. Jag har varit noga med att alltid äta en super nyttig lunch. Nu blir det gårdagens rester som ofta är mycket billigare mat än innan med en massa onyttiga kolhydrater. Och tro mig , jag har gått upp i vikt! Helt sjukt va? Jag har liksom tappat bort mig själv när jag la av med nagel salongsbesök och frisörbesök. Jag är inte lika mån om mitt utsende mer. Men det värsta är att " i dont give a shit"..... om det här är en hälsosam utveckling eller inte återstår att se...men helt ärligt talat känner jag mig inte lika fräsch på det sättet. Jag saknar lite gamla fräscha Minna.

Självklart har omgivningen märkt av detta , och på jobbet är det inte okej. Jag förväntas klä och uppträda mig på ett visst sätt. Jag har liksom inte den personligheten som Ingvar Kamprad har...tro mig jag skulle också vilja njuta av livet i en volvo 240 , men jag minst inte ens om jag någonsin har suttit i en sådan...nån gång...

Men jag gör framsteg....jag har gummistövlar. Efter ett tips av Troi tog jag på gummisulorna med en lång klänning ala odd molly hipp....och det fungerade, men hade aldrig gjort det på ett jobbmöte utomlands....=)

Men förutom att utseendet har fått lida, och hemmet inte piffas upp lika mycket mer så är det värsta ändå mitt jävla skitsamvete. Första veckan jag började med köpstopp dök herr ångest upp (klart ångesten är en man) och det var jätte jobbigt. Inte blev det bättre efter några veckor.

Självsäkra jag fixar det Minna blev en mes med känslor och ångest och skit. Vissa dagar kände jag att äkta panik. Alla känslor blev för mycket. Jag gick till fröken terapeut som efter tre besök fortfarande inte kunde bidra med något av intresse för att lindra ångesten. Jag mådde jätte dåligt. Nu mår jag bra igen, men kan lika gärna få en ångest attack igen....Jag tänker på vilken förmögenhet jag har lagt upp på märkeskläder, lyxbilar och lyxliv...och nu senast fick jag ett jäkla miljösamvete som ett brev på posten....

Och hade någon sagt till mig för ett år sedan att jag skulle tacka nej till gucciskor på 50% rean och börja studera igen istället för att satsa järnet på nya Vd yrket hade jag vridit mig av skratt...


Jag frågade sambon rakt ut i går vad han tyckte och han svarade (efter viss rädsla självklart med tanke på det känsliga ämnet) att han såg en klar förändring. Att jag såg annorlunda ut , betedde mig annorlunda. Men att det bästa var att min attityd hade ändrats. Jag har tydligen blivit snäll !!! Lugnare och gladare! Inte lika tävlingslysten och att nuförtiden tar det 5 minuter för mig att bli klar om vi ska åka någonstans. Sen gick han iväg för att klippa gräset....

Det är så jävla typiskt män..... bara gå iväg mitt i diskussionen....jag vill ha rapporter och analys....Jag vill veta om fanskapet tycker att jag är ful nu helt plötsligt?! Och vadå snäll? Som kossorna i hagen snäll eller? Ärligt talat vad fan är det för fel på män...Man kan väl inte säga en sak och sen bara springa iväg. Ta till flykt och plötsligt klippa gräs....

Jag tänkte följa med honom ut och kräva en förklaring om inte grannjäveln hade stått utanför och trimmat sina buskar....Istället vinkade jag glatt och tänkte att i vår familj bråkar vi aldrig, vi är den lugna och harmoniska familjen.... i allafall till varje pris utåt sett =).... sen kom hans bror på fika (jävligt lägligt) och under den här tiden hade jag lugnat ner mig =) .....


Idag fick jag ett sms från sambon "jag gillar nya minna bättre av flera olika anledningar. Lista får du när vi kommer hem"

Om vi säger så här, det är bäst att det är en jäkla bra lista......=)

tisdag 18 augusti 2009

Studerandet och kaffekannan

Det känns som ett nytt kapitel har påbörjats i mitt liv. Jag har börjat plugga och det är faktiskt jätte kul. Det är så härligt att träffa nya människor än dom gamla på jobbet. Vi har haft en trist stämning på jobbet i krisens spår, och det känns så upplyftande att träffa nya människor som är glada och för väntansfulla.
Studerandet tar mycket tid...men hittills har det gått bra...sambon har varit suverän på att hjälpa till hemma och skjutsa mig. =)
Inget nytt på ekonomifronten. Jag fortsätter att spara till bufferten, och det känns lite tråkigt....men snart snart snart är hela colaflaskan full med mynt! Jag ska tömma den nästa vecka=) Ska bli kul att se hur mycket det är.... jag har bara sparat 50 öringar, en kronor och femmor då alla tior sparas i kaffekannan...hittills har jag sparat lite över 2000 kr i tior!!!!!

fredag 14 augusti 2009

Gucci kriget


Jag har vunnit mot gucci idag! Jag har faktiskt vunnit. Men det känns fan inte så. Jag är arg och förbannad. Jävla skit affär. Jäkla jäkla fina skit affär.


Jag åkte med assistenten till Gucci idag. Hon skulle köpa ett par skor. Jag följde med. Mest för att kolla läget på min favorit affär. Känna av pulsen....känna hur det kändes....long time no see....

och plötsligt fanns dom där...mina fina vackra vill ha skor.... jag tittade en stund....satte mig ner...andades djupt..... tjejen i kassan log och sa " det var länge sedan Minna, välkommen, hur är det"!

(bara det ett farligt tecken att hon kan mitt namn)


-inte så bra just nu, sa jag.....


-det är 40% på dom idag...sa hon...


Jag reser mig, provar skorna och världen ler.... jag vill ha dom, dom passar mig perfekt, jag är snygg i dom...Jag ser längre ut i dom...smalare.... jag är hög!! Fan vad snygga....

Jag ska ha dom.... ett undantag, det gör inget, den där dumma bloggen behöver inte veta...det är mänskligt med återfall....bara en gång....

Sen kommer jag på det, jag har inte så mycket kontanter... och alla kort har jag klippt sönder....

tittar på mig själv i spegeln och tänker jävla dumma kärring jävel, titta vad du har gjort nu. Jag vill ha skorna...Hur har jag kunnat klippa korten... vad hade det spelat för roll att spara ett?....

ett drag med kort helvetet och jag är i himlen....

Fan fan fan faaannnnn.... assistenten ler.... " oj oj oj" säger hon....

Ska jag ringa mamma? Mamma är utomlands....ingen är hemma...


Ledsamt tar jag av mig skorna... juvelerna.... och jag är på riktigt jätte ledsen.... vuxna lilla jag har lust att gråta.....


Nu är jag mest arg...Jag höll på att förlora kriget mot gucci..... hade jag haft ett kort så hade jag köpt skorna på direkten!! Livsfarligt...allt jag hade kämpat för skulle ha raserats....


Hej jag heter Minna och är shopaholic....jag lovar och svär att aldrig sätta min fot i Gucci affären mer....Annars är det kört...... sjukt att det är så illa.....

Jag skulle behöva lite valium eller något nu... så illa.....

Jag tar och gör det enda rätta..... andas djupt och tar på mig mina fina gummistövlar....=)

Och dom är riktigt fina.... i helgen ska jag gräva i trädgården...det kan man inte med gucci....töntigt med gucciskor.... tacka vet jag riktiga gummistövlar....jag kan plaska med dom i regnet....jag kan gräva galen i trädgården, gå i skogen..... vilka mirakel skor....


Nåt mer positivt om gummistövlar?

torsdag 13 augusti 2009

Det finns hopp!!

Idag , juts idag tror jag starkt på ungdomarna igen! =)
http://www.youtube.com/watch?v=5zT8tnj8NzI&feature=related

Svenskar slänger bort 27% av sin mat


Enligt en rapport från livsmedelsindustri forskningsinstitutet slänger vi bort ca 27% av all mat vi handlar med oss hem!! Vi slänger mest frukt och grönsaker men även ris, pasta och mejeriprodukter. Jag har slängt mycket mat i mina dagar. Man handlar mer än man äter upp. Ibland har jag fått en ryck och storstädat frysen och då har jag slängt hälften. Jag och mina vänner diskuterade detta igår. Dom trodde att dom slängde ca 20-30% av all mat. Varje vecka har mjölken passerat bäst före datum osv...vissa matvaror "glömdes" bort i frysen osv...


Om vi slutade slänga mat i onödan skulle det ha samma effekt som om var sjätte bil försvann från vägarna!!!


Vår matkonto har minskat kraftigt! Nu ska det minskas ytterligare...27% blir mycket pengar på 20-30år....

onsdag 12 augusti 2009

Kunskap är makt


Nästa vecka börjar ett nytt kapitel i mitt liv. Jag ska börja studera igen. Känns ganska spännande att börja något nytt. Vända blad och se nya möjligheter. Känna efter om man har valt rätt eller inte. Efter att ha provat vet jag...

Förut hade jag aldrig vågat, nu känner jag mig lagom modig. Jag ska studera två dagar i veckan och jobba tre dagar. Ska bli skönt att prova något nytt. Att verkligen få testa om jag ska vara kvar på mitt jobb, om jag ska ta VD posten osv eller om det är dags att sadla om....

Jag antar att jag får veta ganska snabbt....


Vi har lyssnat till Jim Rohns CD på väg till och från jobbet. Sambon tycker att den är jätte bra. Äntligen börjar han också lyssna....han var ganska anti innan detta...


Annars inget nytt, allt går i sin gilla gång......Vi sparar endast till bufferten nu. Inga aktier eller fonder alls. Jag tror att det kan komma ett ras på hösten igen. Jag diggar inte börsens senaste uppgång utan fegar ur...


tisdag 11 augusti 2009

Varför köpstopp?


Jag får den frågan ganska ofta. Varför har du köpstopp? Jag antar att vi alla har våra olika skäl. Vissa tänker på miljön, vissa älskar utmaningar och vissa har tillfälliga köpstopp efter en shoppingresa som gick lite för långt. Vissa gör det bara för att markera emot köphysterin som har rå dit i vårt land. Oavsett orsak borde alla testa. Kanske inte ett helt år, men några månader.
Mitt skäl är att bli kvitt mitt starka shoppingberoende och för att få en bra slant på banken. Jag var lagom trött på ytliga Minna. Jag har sakta men säkert förvandlats som människa. Förut värderade jag människor efter pengar. Hemskt och säga så och idag skäms jag. Men jag har varit sån. Hade någon en fin bil fick den personen direkt mer respekt. Sorgligt? Japp. Vi är många i landet som är så. Jagar status, älskar kändisar och läser skvallerblaskor. Jagar möbler till det perfekta hemmet och älskar att prata om kändisars båtar, bilar osv.... Vi låtsas många gånger i vårt lagom land att vi inte blir imponerade av kändisar, ändå så måste vi direkt säga till vänner om vi träffar någon kändis...

Jag har läst böcker om köpstopp. Men ingen säger hur mycket pengar dom har sparat. Jag är öppen om det. Jag skäms inte för att säga snart 70 000 kr. Det känns nästan tabu att fråga om pengar. Lite fult sådär. Ingen har vågat säga hur mycket pengar dom har sparat för en sak är säker, man sparar pengar. En massa pengar. Jag skulle tom påstå att man sparar grymt med pengar. Jag hade aldrig klarat av att spara 70 000 kr så fort. Aldrig. Varför man sparar så mycket är för att hela ens tankesätt spelar roll. Alla bäckar små gör en otrolig skillnad. Jag har nästan halverat alla kostnader. Vissa kostnader finns inte längre. Men jag har även sålt av saker , därav är summan så stor. Nästa år kommer jag nog inte kunna att spara i samma takt.

Kostnader som jag har strukit bort helt:
Skor och väskor och accesorier
Sats kortet
Morgontidningen
Alla tidningar
Ett bredband
En data
En telefon (har bara mobilen )
En bil har sålts bort, vi samåker därav inga bensin, reparations och försäkringskostnader mer´
Extra amorterat bort ett läskigt lån med hög månadskostnad
Frisörbesök
Nagel salongsbesök


Kostnader som har minskat med minst 80%
Mina kläder (mest)
Sonens kläder
Hundens leksaker , kopplar, filtar, salongsbesök,trimning,kloklippning mm
Smink och hudvård till mig själv
Saker till hemmet i form av textilier , prydnader, kökstillbehör , städartiklar mm

Kostnader som har minskat med 40-55 %
Mat kostnader har minskat med hälften, minst om inte mer
Sambons kläder

Kostnader som har minskat med 5-30%

Elen
Värmen
Vatten
Familjens enda bil är diesel numera
Räntekostnader vi slipper betala då vi extra amorterar

Sen finns det säkert andra kostnader som jag har glömt bort....=)

Så jag har köpstopp för att kunna spara pengar och för att bli kvitt mitt shoppingberoende.
Allt annat är bara extra bonus,fast jag undrar om inte det är själva vinsten till slut=)

måndag 10 augusti 2009

Vart har lyckoruset tagit vägen?

Inget nytt under solen. Det är tufft på jobbet som vanligt. Folk börjar komma hem från semestern och det ställs nya krav... jag känner mig så trött på allt. Vill bara åka hem och sova...
Det känns tråkigt att spara till bufferten. Att köpa aktier är ju lite som att shoppa.
Men men det gäller att ha tålamod och fortsätta. Inte känns det speciellt kul när det känns som om det inte händer något på sparkontot. Men det är nu man ska vara envis som synden och tänka ekonomiskt och fortsätta att vara duktig. Varje dag, spara in där man kan och inte köpa något onödigt. Laga mat hemma . Vi har fortfarande mat kvar från förra veckans inköp och idag blir det korvstroganoff. Vi försöker skjuta upp på veckohandlandet så länge det går. Vore underbart om maten räckte den här veckan också så vi slapp handla. Förra månaden grävde ett stort hål i plånboken och jag måste sätta fart om jag ska nå mitt årsmål!
Augusti är förenat med många kostnader. Sonen behöver nya kläder då han har växt så det knakar under sommarlovet...nästan alla jeans är för små och nu har han dom upprullade. Men det går knappast på vintern. Tänkte kika lite på reorna. Jc har bra reor på jeans just nu.
Sen behöver han pennor, block och miniräknare till skolan. Några tröjor och ett par skor vore också bra. Till vintern får han min svarta canada goose jacka som passar honom perfekt nu.
Han lär behöva vinterskor också då allt är för litet. Det blir mycket på en gång....Sen behöver jag även material och böcker till pluggandet...
Men men , ordning och reda, löning på fredag. Det är bara att bita ihop och fortsätta. Varje dag göra det bästa av situationen. Varje dag gör en skillnad tillslut. Fortsätta med action lists och fortsätta med en positiv attityd hur tungt det än känns... Hem och lyssna på the sucess story och få inspiration. Hem och lyssna på Jim Rohn the art of exceptional living och bli inspirerad på nytt....deppa ihop hur trött man än är, går inte. Hur tråkigt det än är just nu , just idag är det bara att fortsätta kämpa. Fortsätta läsa era bloggar och bli inspirerad. Jag är i allafall inte ensam om det här, jag har ju alla er =) och det är mindre än sex månader kvar på mitt köpstopp!! Jag trodde aldrig att jag skulle klara mig så här länge!! Aldrig! Jippiee.... jag har ändrats faktiskt, om man tänker efter så har jag snart klarat det=) Fast det konstiga är att det känns inte så bra ännu! Det känns inte som när man har lyckats gå ner i vikt och står där på vågen och skriker av lyckorus...Vart har lyckoruset tagit vägen???

Tonåringar

Idag är jag måndags trött och irriterad som fan. Av många orsaker. Främst är jag irriterad över allas klagomål över våra tonåringar och barn. Vart jag än går hör jag samma visa....
"jävla ungar som inte lyssnar, som inte kan bete sig, som inte kan uppföra sig , som pratar på fel sätt, går på fel sätt, byxorna hänger på fel sätt osv osv...Bara ständiga klagomål...

Vi har varit i sommarhuset i helgen och där var det värre än någonsin... alla dessa negativa skriverier om tonåringar som mördare hit och dit och tonåringar som blir mördade....
Hur som helst jag hittar inte mycket positiva berömmelser om våra barn och tonåringar....

Är "hata tonåringar nya trenden" ? Efter finanskris är det tonåringar som är den nya potentiella
hatmålet?
Jag är av den uppfattningen att det är ingen ide att klaga på problemet utan att diskutera själva källan till problemet. Så sa jag till en tant utanför konsum i lördags när hon öppet sa jävla ungar, nu har dom sparkat sönder busskuren. Det är en mindre stad, alla vet vem som har gjort det....
Tanten tittar förvånat på mig och frågar "vad menar du"? Jag fortsätter att förklara,
"både du och jag vet ju att det är xxxxxx ungar som har gjort det här. Varför tar du inte upp det här med föräldrarna istället?
-Det är ingen ide, hon lyssnar inte längre. säger tanten...gudarna ska veta att jag har klagat...minst hundra gånger.....
Familjen xxxxx hade stor fest i lördags....mamman var som vanligt väldigt packad, och styvpappa nummer tre i familjen skrek och härjade på tomten...spelade musik på högsta volym och tog ingen hänsyn till grannarna..... Detta var enligt brorsan vardagsmat varje lördag....
Vi har tur, vi bor inte så nära men grannarna brevid lider....Hur barnen tar det kan ni bara gissa er till.....alla pengar i familjen går till famous goose och öl..... Hela famljen är tyvärr en klyscha....en dålig sådan...Deras söner är inte guds bästa barn, och är mer eller mindre hatade i byn...Men styvpappan är hemsk...riktigt hemsk...på lördagsnatten tar han bilen i fyllan....det är inte första gången heller...
Efter allt skit som barnen får se på hemmaplan, så får dom även ta skit från andra....

Min fråga är, är det konstigt att det blir så? Att barnen blir så? Hur många alkisföräldrar finns det inte? Hur många icke närvarande föräldrar finns det inte? Vi har blivit så moderna så fort, mammor arbetar, föräldrar skiljer sig. Många barn har inte bara en fast punkt utan två idag...
Föräldrar som jobbar och har lite ork kvar efter jobbet...vi uppfostrar knappt våra barn...
Skolan gör det idag..samhället i stort gör det idag...för att inte prata om Internet och mobiler ...
Och om man råkar ha lite sämre föräldrar hemma, jaa ni förstår..... Men ingen skyller på föräldrarna,bara på barnen.... Hur tänker man då, jag får inte ihop det?

torsdag 6 augusti 2009

ghetto områden


Jag har fått några mail gällande ghetto områden! =)


Vissa tog illa vid sig att jag kallade några platser för ghettoområden, och har jag sårat någons känslor så ber jag om ursäkt. Nu pratade jag förvisso om Sthlms ghetto områden. Andra känner jag inte till.

Några undrade om jag ens hade varit i något ghetto och på det svarar jag jaa!


Jag har tom bott i rinkeby/ tensta sex veckor. Jag har en kusin som bor där, och trivs. Han har bott där nästan hela sitt liv och är lärare i skolan där. Rinkeby har ett bra läge i sthlm, men jag tycker att det är ett slumområde, och själv skulle jag inte vilja bo där mer. Om jag inte var tvungen som sist, fast handen på hjärtat så lockade det mig att prov bo där just för att kolla om det var sant som media och människor säger. Tyvärr vart jag inte glatt överraskad. Jag hade hoppats på det , men det vart inte så. Under dessa få veckor, snodde någon sonens cykel från cykelförrådet. Sånt kan hända i stan också, men det var tyvärr inte allt....Min son blev faktiskt misshandlad av en kille i sandlådan!!! Orsak? Min son ville inte ge sin favorit kula till en äldre pojke, och när han sa nej så tog han fram sin knytnäve....När jag pratade med hans föräldrar så sa dom bara jahaa... inget mer... Till deras försvar så sa dom inte mycket alls, och just då trodde jag att dom kanske inte kunde svenska så jag lät det vara.

Jag har alltid gillat att pyssla. Och då min kusin skulle överta den lägenheten så ville jag fixa i ordning hans balkong. Han har alltid drömt om en egen liten oas, han brukade berömma min lilla balkong i vasastan och då tänkte jag överraska honom med en likadan. Jag handlade två trädgårdsstolar, ett litet bord, en massa gröna kryddor. Jag la ett insyns skydd, köpte lite lyktor och en liten liten bordsfontän. Lägenheten var på andra våningen. Min kusin vart jätte glad och älskade sin balkong. Efter att han hade flyttat in i lägenheten blev han bestulen på allt. En dag när han kom från jobbet var allt borta..."tom persiljan var borta sa han" Det fick vara ifred hela 8 veckor...

Att knyta kontakt vid sandlådan var omöjligt. Och då upptäckte jag varför det bodde så mycket utlänningar i rinkeby. Det var för samhörigheten. Många ville bo nära sin släkt och jag vart rörd över deras närhet till varandra. Det kan man sakna i svenska familjer ibland. Men att komma in i gänget vart inte så lätt. Jag provade med att ta med termos och bjuda på kaffe. Ingen ville ha.

Ingen ville fråga mig något. Ingen frågade hur jag trivdes. Dom visste inget om vår familj. Och dom verkade inte bry sig heller. Dom svarade kortfattat och ibland skyllde dom på språket.

Senare upptäckte jag att mamman vars son hade slagit min son jobbade i affären i rinkeby och pratade tydlig svenska. Jag orkade inte bry mig, tyvärr... Men jag antar att det kan vara svårt att komma in i det svenska samhället också i början....min kusin sa att folk är annorlunda och att det var inget att bry sig om.

Jag vaknade en natt av att larmen på olika bilar gick på parkeringen. Jag skyndade mig ut och såg att det brann på parkeringen. Någon hade tänt eld på en bil. Folkmassor kom ut men ingen ringde polisen...förutom min sambo. Detta upprepade sig efter två veckor!!!!

Att vara blond i Rinkeby var ingen hit. Aldrig att män har ropat efter mig där jag bor nu. Aldrig.

Där fick man höra något varje dag, visslingar mm och jag stördes av detta enormt! Jag kände mig aldrig trygg på kvällarna och jag var tvungen att skippa kvällspromenaderna i kvarteret.


En annan sak jag inte gillade var att nästan varje vecka gick något sönder i vårt kvarter. Någon hade sparkat in glaset i porten. (två gånger under mina sex veckor) och att det var väldigt stökigt på gården. Det var sopor lite här och där och en massa klotter på bänkarna vid sandlådan. Sen kan man inte komma ifrån att det var mycket tystare att bo i vasastan! Folk respekterade att det skulle vara tyst vid 22. Här kom och gick folk på nätterna. Bråk varje helg och polisen kom till vår port tre gånger. Det första min kusin alltid sa, vad tyst det är hos dig och du bor mitt i stan!!!

Det hände mycket.... jag kanske är överkänslig, men jag vågade inte vara ute på kvällarna. Sambon fick följa med när jag skulle ut med hunden. Och att behöva vara rädd där man bor är hemskt. Sista veckan stannade jag bara inne och lät det vara....


Det kanske är fel av mig att kalla områden för ghetton. Men samtidigt kan man inte blunda för problematiken och säga att det inte finns såna områden i Sverige, för tyvärr finns det .

Enligt en undersökning (ett parti) är rosengården bergsjön, fittja och rinkeby ghettoområden.

Självklart finns det folk som trivs att bo så och det är inget fel idet. Det finns folk som skulle hata att bo så som jag gör. Jag har provat båda och vill ge min son det bästa jag kan ge honom. Det finns finare platser också att bo på än vad jag gör, men efter min ekonomi så bor jag så bra jag kan. Jag fick en till fråga via mail: Tror du att folk är bättre om dom har mer pengar, är ett sånt område bättre? Nej, absolut inte. Jag kanske inte skulle passa där. Men pengar brukar inte skada heller måste jag säga. Det viktigaste med mitt boende är trygghet, att jag smälter in. Att folk lever som jag gör, respekterar sina grannar och medmänniskor....


Så här säger wikipedia:


Rinkeby är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Den gränsar till Kista, Tensta och Bromsten samt till Sundbybergs kommun. Stadsdelen sammanföll tidigare med stadsdelsområdet Rinkeby och ingår nu i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista. Folkmängden uppgår till 14 901 personer per 2008-12-31.
Rinkeby är en typisk miljonprogramsförort med en hög andel invandrare. Den 31 december 2008 hade 89,3 % av befolkningen utländsk bakgrund.[1]. Rinkeby är ett av Sveriges fattigaste områden[källa behövs], medelinkomsten låg på 143 700 kr/år för 2006. På förortssvenska kallas stadsdelen ibland Rinkaby eller Byn.