fredag 28 december 2012

Julen är äntligen över! Inte för att det vart någon extremt dyr historia, utan tvärtom, det här var mitt livs billigaste jul!  Jag säger äntligen för att stressen är över. Var idag på vår lilla ica affär och människorna verkade mycket lugnare och mer harmoniska idag jämfört med fredagen innan då alla bara for omkring som yra höns.
Stress stress och åter stress, överallt! Och samma visa med tåg som är inställda och hemskt väder. Då är det ganska skönt att gå emot strömmen! Här hemma firade vi bara vi tre. Vi hade det riktigt mysigt. God mat och endast sonen fick julklappar, i form av en ny telefon (mycket behövligt) och pengar, även detta ganska smart för det köper han kläder för, och då slipper jag göra detta. Så det blir en dubbel win win!
Telefonen beställde vi från halebop, så med andra ord var vi aldrig ute i shopping svängen. Så skönt!
Och det bästa av allt, det blir ingen shopping på mellandagarna! Nada! Inte en enda pinal kommer in genom ytterdörren. Är så skönt att slippa alla dessa dumma ovanor, med stress och mycket folk! Helt otroligt, att det skall komma från en fd shopaholic! Det är i stunder som dessa som man inser hur mycket man har utvecklats som människa. Jag är ganska stolt över mig själv! Det måste man väl ändå få säga om sig själv!?

Hösten har varit extremt tuff! Nu känns det som att allting lättar en del. Många skulder är borta från skuldlistan och vi kan i allafall börja ana ljuset någonstans där bakom horisonten. Det är långt kvar, men äntligen känns det som att vi är på väg mot ett bättre liv utan en massa skulder. Jag minns med skräck oktober månaden då vi knappt hade mat pengar och jag var orolig över att vi inte skulle klara oss. Den natten grät jag och hade världens ångest. Det är då man blir tvungen att pusha sig själv och se det tuffa som en utmaning och kämpa på bara utav H*lv*te! Förr eller senare lyckas man...

Jag bad om styrka
och Gud gav mig svårigheter för att göra mig stark.

Jag bad om visdom
och Gud gav mig problem att lösa.

Jag bad om mod
och Gud gav mig faror att övervinna.

Jag bad om kärlek
och Gud gav mig människor i nöd att hjälpa.

Jag fick inget jag ville ha. Jag fick allt jag behövde.

Av en idag nykter alkoholist ur boken utan mörker inget ljus av U.B Berglund

fredag 21 december 2012

Att orka prestera hela tiden...

I våras, i April månad hade familjen "dumma" skulder på 533,100 kr!!!! Hiskligt mycket pengar!
Vår yttersta målsättning är att dessa skulder skall vara borta inom tre år. Dvs, 2015 04 30 skall det stå
0 kr på slutet av skuld kolumnen.
Detta är ett väldigt tufft mål. Speciellt med tanke på att vi inte jobbar 100% utan att vi båda fortfarande studerar! Jag beräknar att vara klar med mina studier om tre år. Ungefär samtidigt när skulderna är borta.
Vi har inte tagit några studielån, utan kämpar på och jobbar vid sidan av så mycket vi kan. Men detta innebär att inkomsterna varierar kraftigt från månad till månad. Vissa månader har vi nästan fått kämpa för att överleva och vi har varit tvungna att räkna varenda krona! Inget dröm liv  men vi har bestämt oss för att kämpa och sätta ett ganska tufft mål. Målet gör att vi inte kan svika oss själva utan måste alltid prestera vårt bästa. Detta känns tufft och ibland har man bara lust att ge upp, och stundtals har det varit alldeles för tufft och då har tårarna bara sprutat. Det finns ganska många sådana svåra dagar i bagaget , men trots detta har vi lyckats varje månad, varje vecka och varje dag. Nu sist när vi förra månaden kunde boka av skuld nr 2+3 i skuld listan  Känslan är så befriande och lättande så att man inte har långt till tårar! Varje månad känns det tryggare, och det känns bara bättre och bättre hela tiden.

Jag antar att det kan vara ett plus i kanten att man är ny kär! Livet känns bättre när vi är tillsammans och vi behöver fortfarande inte så många andra substitut! Inga shoppingresor till gallerior för att döda tiden. Vi trivs helt enkelt bäst tillsammans hemma där vi kan mysa och gosa och bara få vara! Sann lyx!
Kärleken har  en enorm kraft. Man har mer energi, man behöver mindre sömn och man mår helt enkelt bättre än någonsin tidigare!  Tänk om man kunde må såhär bra hela tiden i ett förhållande, även efter tio år!!!

Vi drömmer om mer tid tillsammans,och det är det som gör mest ont. Att tiden inte räcker till. Men å andra sidan är det kanske det som gör att vi längtar så starkt efter varandra hela tiden! Både på gott och ont!

För att nå vårt mål, måste vi amortera 14,808 kr varje månad. Eller 177,696 kr om året! Nu är det inte långt kvar till April månad igen, men det ser inte ljust ut! Hittills har vi bara minskat skulderna med 94,982 kr. Det fattas nästan hälften!!!!!! Kort och gott kan man säga att vi har cirka 4 månader kvar att hitta dessa
82,714 kr! Jag vet inte hur vi ska lyckas, men jag hoppas att med tiden hinna i kapp, och för varje eliminerad skuld, ta den summan och extra amortera bort på nästa skuld. Dvs, lavin effekten  Totalt för att nå målet har vi faktiskt på oss till 2015 04 30. Men jag vill inte sitta lugnt i båten då man kan aldrig förutspå om något skulle hända, som sist nu när jag har varit sjukskriven i en hel månad!!!! Det om något satte käppar i hjulet!

Nu ska jag sätta mig ner och läsa lite olika favvo bloggar och få inspiration! Och förhoppningsvis få  lite tips och idéer! Dela gärna med er, jag tar tacksamt emot alla goda råd!!!

adjö skuldnr 2+3

NAMN
APRIL
JUNI
AUGUSTI
OKTOBER
DECEMBER






Skuld nr 1 HR
5500
0
0
0
0
Skuld nr 2 HR
12000
11300
9558
8495
0
Skuld nr 3 LRI
8000
8000
6000
4000
0
Skuld nr 4 HR
2700
0
0
0
0
Skuld nr 5 LR
64500
60000
57826
55546
53223
Skuld nr 6 LR
146000
143500
142201
140934
139600
Skuld nr 7 LR
73500
68500
65713
63364
60984
Skuld nr 8 HR
7000
5800
5138
4832
4444
Skuld nr 9 MR
57000
54200
53374
52650
51892
Skuld nr 10 HR
36000
34300
33697
33369
33034
Skuld nr 11 HR
5000
3800
3400
2507
2122
Skuld nr 12 RF
44500
43000
40334
38934
37534
Skuld nr 13 HR
13600
13000
12700
9712
9500
Skuld nr 14 HR
13000
12700
12400
12319
12100
Skuld nr 15 LR
30000
30000
30000
30000
30000
Skuld nr 16 HR
11200
9300
7930
5532
3685
Skuld nr 17 HR
3600
0
0
0
0







533,100
497,400
480,271
462,194
438,118







minskning
-35,700
-17,129
-18,077
-24,076












HR hög ränta





LR låg ränta





MR medel  R





RF räntefritt





LRI inkasso







Grön markerade: Betalda!
Röd markerade: Prio ett! Måste bort innan 2013!

Snart är året slut! Jag tror faktiskt att vi kommer att klara av årsmålet att ta bort alla rödmarkerade
lån innan året är slut!! Decemberlönen kom in på kontot idag, så jag har inte hunnit betala av några räkningar ännu, men jag ska ta bort dessa rödmarkerade skulder! Det blir familjens julklapp till varandra! 
Adjö skuldnr 2 och tre också! Jag kommer inte att sakna er!

torsdag 6 december 2012

underbart!

http://www.youtube.com/watch?v=7knUFWY2P44

Chefen gav ett nytt jobb erbjudande...igen

Nu har chefen varit på mig idag igen. Han vill att jag ska ta en ledande roll på företaget. Dock har jag aldrig haft en ledande position inom sjukvården, och därav skulle jag behöva komplettera med en utbildning som är på ca 1,5 år. Vet inte vad jag känner just nu. Trivs så bra i min nya roll, att bara få vara en vanlig anställd utan en massa ansvar....lönen är dock ingen rolig historia just nu....Jag skulle dubbla lönen...det vore inte fy och skam kan jag lugnt säga...men jag har återigen bett om mer betänkte tid...Fasiken varför blir det alltid såhär?  Chefen tror dock att jag är tvär pga lönen, och då ursäktar han sig med att han skulle gärna ge mig en högre lön, men det går inte. Men om jag skulle klara av att styra ekonomin bättre skulle jag sedan kunna få en rejäl löneökning....det känns bekant det här....lite dejavu känsla från gamla jobbet..Så vad går före? Pengar eller lycka på jobbet? Å andra sidan kanske jag skulle trivas som chef på det här jobbet....men vill verkligen inte förlora patientkontakten....DILEMMA!

måndag 3 december 2012

Inga julklappar i år

I år skall det inte handlas några julklappar. Sonen önskar sig pengar, och det skall han få. Ingen annan kommer att få en julklapp av mig! Inga syskon barn och inga gudbarn. Det blir nytt för i år... Och gubben och jag här hemma har blivit extra romantiska. Vi ska nämligen betala bort en skuld som julklapp till varandra! Det är väl extra romantiskt och fint! Nåja nåja, det är i alla fall en julklapp som tar oss närmare vårt mål. Vi ska istället jobba på julafton och sedan på kvällen njuta av god julmat.

Efter nyår hoppas vi på att det lättar rejält för oss efter den här tuffa hösten. 2-3 skulder blir slutbetalda denna månad. Det ska bli så härligt att ta bort dessa på skuld listan. Det känns som att det äntligen lättar lite trots sjukdom och annat elände. Nu gäller det bara att fortsätta att vara lika stark och extra amortera på dom andra skulderna och inte böja sig för dumma frestelser, som att köpa en julklapp till sin älskling =)




lördag 24 november 2012

sjukskriven

Det har varit tyst ett tag på bloggen. Har inte legat på lat sidan  utan har legat nästan en vecka på sjukhus och genomgått en ganska jobbig operation. Första veckan kände jag mig mer död än levande. Kunde inte ens gå på flera dagar. Har opererat bort en tumör (godartad) i buken.  Operationen blev inte så enkel som det var först tänkt, utan blev ganska komplicerad då tumören låg illa till och hela buken var tvungen att öppnas upp istället för en titthåls operation. Sen till råga på allt hade man oron kvar innan det klargjordes att tumören var godartad. Det har varit ett par svarta och väldigt tuffa veckor, men förhoppningsvis är allt det värsta bakom mig och att jag åter igen kan fokusera på framtiden.
Jag har haft enormt mycket tankar om framtiden och ännu en gång insett att livet är kort och att vi lever på lånad tid.
Jag har försökt lägga ekonomin lite åt sidan och fokuserat mig på att bli frisk, men samtidigt insett hur viktigt det är att ha en trygg tillvaro med familj och vänner, men även att man har en ekonomi som gör att man slipper oroa sig. Det är ingen kul att vara sjuk och samtidigt ha en dålig ekonomi att oroa sig över. 
Det värsta är att i samma veva som doktorn sa att vi var tvungna att operera, så tänkte jag bara på räkningar och att jag skulle förlora alla extra jobb som jag hade bokat in!!! Helt sjukt! Jag vart arg och besviken på mig själv för att jag kunde tänka så ytligt. Men efter ett par dagar, så insåg jag, att det kanske inte var så konstigt att tänka så, med tanke på all jobb som vi har lagt ner på att bli skuldfria.Nu skulle vår ekonomiska plan få en rejäl törn och den tuffa situationen skulle bli ännu tuffare. Att vara sjuk och behöva tänka på pengar det första man gör, kanske skvallrar om hur tuff vår situation just nu är.
Jag har tagit det väldigt lugnt den här tiden. Bara vilat hemma och försökt vara tacksam över att jag fortfarande lever och mår någorlunda bra.
Jag har lyssnat en hel del på ljudböcker som inspirerar och ger mig bra tips på att fortsätta min tro på att även vår familj kommer att få en ljus framtid utan ångest, rädslor och ekonomiska problem. Det gäller bara att tro. Jag vet inte hur allt kommer att gå, men jag får förlita mig på att det kommer att ordna sig, och bara ta ett steg i taget och försöka planera så gott det går för att vi ska göra kloka val varje dag som tar oss närmare vårt mål.

onsdag 24 oktober 2012

konsumtionshysteri

Har precis tittat på ett gammalt avsnitt av lyxfällan. Minns ni mannen som hade handlat allting på kredit? Det var allt från olika gps och väderleks stationer, till TV apparater och motorcyklar. Jag ställer mig genast frågande till varför köper man något som bara kostar två tusen kronor på kredit? Är det här ett vanligt förekommande scenario i vissa svenska familjer?
Då jag har jobbat utomlands en hel del, så lär man sig väldigt mycket om dom olika kulturerna.  I Asien, handlade man aldrig på kredit. Man betalade allting kontant, eller via bytes affärer. Inte ens hemmet man bor i är köpt med kredit. Ofta ärver man hemmet och varje generation vördar sin mark och försöker alltid förbättra till nästa generation. Ibland bor det flera generationer under samma tak. Jag ställde mig alltid frågan, varför är folk generellt så mycket gladare i Asien än i Sverige. Vi ska ha det så himla bra, men varför mår så många av oss så dåligt?
Kan det vara samvaron som glädjer så mycket? Kan det vara tryggheten i att man är så många i familjen som hjälper till. Det finns ingen dagis. Mormor tar hand om barnen.  Mannen eller frun i huset kan gå till jobbet i lugn och ro. Middagen står på bordet när paret kommer hem då mormor har lagat mat och städat huset. Morfar har tagit hand om djuren och tomten. Allting är i sin ordning. Familjerna har inte så mycket utgifter heller. Dom är ganska så självförsörjande. Min sista familj som jag bodde hos, hade t.om egen el i form av solpaneler! I början av vistelsen fick man en total kulturchock. Jag saknade en riktigt toalett och kylskåp! Men allt efter som tiden gick blev man mer och mer van vid det enkla och faktiskt väldigt bekväma livsstilen.
Det fanns ingen stress alls på samma sätt som här i Sverige. Och idag kan jag ibland längta tillbaka till det där enkla. Man satt tillsammans istället för att sitta framför datan eller tv:n. Man fick så mycket gjort på fritiden. Man läste böcker, besökte olika platser, tog hand om djuren, fikade och förbredde morgondagen.  Man tränade ofta både kropp och intellekt. Man hade mer tid att prata om det förflutna men samtidigt planera för framtiden. Helt enkelt, en livsstil som jag trivdes väldigt bra med. Det blev många tårar och jobbiga avsked på flygplatsen, men samtidigt en massa erfarenheter för livet.
Vad är det som gör att vi Svenskar är så fästa vid saker? Att den här konsumtionshysterin har blivit så stor att man riskerar att förlora hus och hem? Att man riskerar att förstöra sina relationer?  Varför har vi så mycket onödiga saker? Varför har vi så överdrivet mycket kläder som vi nästan aldrig använder? Vi har förråd, garage och källare full med en massa skräp. Vad hände med att om man äger över trettio saker, så äger inte du sakerna, men sakerna äger dig? Tänk efter, det är faktiskt så i dagens Sverige. Sakerna äger en.  Vi har nästan ingen frihet kvar. Om man tänker procentuellt  hur många procent av ens liv går inte ut på att ta hand om dessa saker? Hur många timmar sitter vi inte framför tv:n eller datan och bara slösurfar bort dyrbar tid? För i Sverige är vi inte särskilt effektiva längre....Har vi inte kört  fast nu och förvrängt meningen med livet? För det är väl ändå inte så att han med mest prylar innan döden vinner? Eller?

söndag 21 oktober 2012

bestämt hus och måldatum

Nu har vi äntligen beslutat oss för vilket hus vi skall bygga! Efter flera månaders velande hit och dit har vi spikat fast ett hus! Huset, är ett hus som jag tittade på förut, men tänkte att det blir för dyrt. Nu skulle jag bara visa huset till sambon här hemma, och i samma visa som vi gick in på hemsidan blinkade till en sida att det var visning på just det huset i vår nuvarande hem kommun!  Har velat se det här huset live i flera år men det har inte funnits något visnings hus i stor sthlm.  Är det ett tecken? Oavsett, förhoppningarna tändes igen, och det känns bara så rätt!
Huset kan bli lite för dyrt, men jag tror att vi fixar det med vår envisa målmedvetenhet! Eller rättare sagt, jag vet att vi gör det!
Positivt tänkande!
Senast 2015-10-31 ska kontraktet till huset vara påskrivet! Det kan kännas långt dit, men är bara trettio sex månader! 36 månader, där vi månad efter månad måste uträtta storhet och kloka val!
Vi Måste:

* ÖKA INKOMSTERNA, i vårt fall, ska båda jobba extra. Målet är tre månadslöner in i familjen.

* MINSKA MÅNADSKOSTNADEN PÅ LÅNEN, det kan bli aktuellt med ett större lån för att rensa de mindre lånen, och därav kunna extra amortera snabbare. Vi får helt enkelt väga för och nackdelar med denna metod. Beslut på detta tas senast i Januari 2013.

* MINSKA MATKONTOT, fortsätta att snåla in på maten, matlådor, baka eget bröd, inte äta ute osv. Dock ska vi unna oss något varje löning. (man måste få leva också)

* SKIPPA SEMESTER NÄSTA ÅR, kanske tom året därpå också. I år extra jobbade jag på min semester. Gjorde väldigt mycket för ekonomin, då vi kom i kapp alla skulder och lyckades undvika inkasso.
Det får bli några dagars mini semester hemma här och där.

* JOBBA ALLA STORHELGER, då det är dubbelt så bra betalt. Det innebär jul, midsommar , påsk och all helgons osv. Och sen sparar man en massa pengar genom att slippa delta i alla dessa spektakel. ( Dock skall sonen få julklappar och en liten julmiddag här hemma, men endast vi familjen, inga stora släkt kalas mer)

* FORTSÄTTA MED KÖPSTOPP, endast köpa det som är nödvändigt. Inget extra.

* GÖRA DET BÄSTA VI KAN VARJE DAG. Tänka positivt, stötta varandra bättre, helt enkelt bli bättre medmänniskor. Försöka hitta det positiva i livet för att hålla humöret uppe. Se det bra i livet och vara mer tacksamma även för det lilla! Positiv energi skapar mer möjligheter och tur.

tisdag 16 oktober 2012

tydliga mål

Jag insåg i dag av en händelse, att jag måste sätta upp tydligare mål i mitt liv. Mina mål är alldeles för luddiga för att jag ska nå dessa. Man kan inte säga att jag ska bli frisk och hälsosam, jag ska bli rik och ekonomiskt oberoende eller som i mitt fall drömmen om att bygga ett eget hus på tomten. Frågan borde vara exakt hur ska jag bli frisk och hälsosam? Gå ner i vikt? Hur? Hur mycket? Och när? Och vilka vanor skall ändras? Man kan inte säga att målet är att bli rik, utan man måste ha ett tydligt nedskrivet mål om hur man ska lyckas att bli rik.  Jag har totalt missat den här tydliga målsättningen. Jag vet ungefär vad jag vill, men har inga exakta mål. Jag har vetat i några års tid vad jag vill, men som sagt inte skrivit ner en plan på detta.
Nu blir det en ändring! Inte undra på, att jag inte fysiskt håller det jag vill ha i min hand i dag, då min hjärna inte ens har riktigt förstått vad jag vill ha! Jag har en luddig dröm, men långt ifrån en färdig plan.
I helgen är jag för en gångs skull ledig. Det får bli en helg som går i målsättningens tecken. Vi ska planera vilket hus vi skall köpa,  begära en offert på detta, rita vart på tomten huset skall stå och planera vår dröm trädgård. Vi ska sätta oss ner och bestämma husfärg och garage. Allt skall skrivas ner och sättas upp på en tavla här hemma, ett slags vision board om familjens drömmar och mål. Vi ska skriva upp en plan på när detta skall vara klart och hur vi ska nå alla dessa mål!
Jag är lite besviken på mig själv, speciellt då jag vet hur viktigt det är med tydliga mål. Det känns nästan som hela den positiva secret era tänket är borta. Jag har drömmar, men har inte vågat hoppas för mycket. Nu är det slut med det. Familjen måste ha klara mål!! När man har förverkligat sin dröm i huvudet, kommer man snart hålla drömmen i sin hand...Och i detta fall är det nycklarna till vårt eget hem....

måndag 8 oktober 2012

Sätta hjärnan i arbete


Hemligheten bakom framgång är att göra vanliga saker ovanligt bra, dag efter dag och tillslut gör dessa små skillnader underverk. Detta har jag sakta men säkert lärt mig dagligen. I början kändes det hopplöst att göra en förändring när man tjänar så lite pengar. Men tro mig , tillslut hittar man tusen olika sätt att spara pengar. En sparad slant är trots allt en tjänad slant.
Jag har en ganska depressiv tid bakom mig. Det kändes svårt att gå från högavlönad till lågavlönad. I början kändes det nästan hopplöst, så pass hopplöst att jag var nära på att ge upp. Men om man tänker på alternativen, att leva ett liv med betalningsanmärkningar, inte kunna resa och inte kunna bo som man vill , och fram för allt,aldrig kunna känna sig trygg, så var det i mitt fall inte ens tänkbart.
Då gäller det att tänka , tänka , tänka och tänka tills huvudet sprängs. Tänker man tillräckligt hårt på något, så brukar hjärnan tillslut hitta en lösning på problemet. Vips så där har man fått en ny ide och man kan börja sträva efter ett  bättre liv. Det finns oftast så många olika val i livet, utan att vi ens reflekterar över dessa. Det kan vara så enkelt som att byta pasta sort , så har man sparat fem kronor. Om man hittar billigare alternativ till det mesta som man handlar, då börjar man spara desto mer pengar. I mitt fall har jag hittat billigare alternativ till nästan allt. För fem år sedan köpte jag en ansiktsrengöring varannan månad för ca 450 kr. Sen hittade jag ett billigare alternativ för en hundralapp. Jag fortsatte att minska priset och har tills nyligen köpt en rengöring för 65 kr på apoteket. Förra månaden hittade jag samma produkt , eller en likvärdig produkt för 39 kr på Ö och B!!! Tänk vad man sparar pengar! Jag tänker likadant när det gäller tex schampo  men där tänker jag även att minska själva mängden och inte slösa! Jag tar endast hälften av det jag brukade göra och därmed räcker flaskan dubbelt så långt! Samma gäller för alla rengöringsmedel och diskmedel här hemma.
Listan kan göras hur lång som helst på varor där jag har antingen bytt ut varan till en billigare vara, eller har halverat mängden. Om jag tex ska köpa bröd så tänker jag, hur kan jag få mest valuta för pengarna? Om brödet kostar 27 kr, kan jag baka själv dubbelt så mycket bröd för 27 kr?  Och oftast hittar man alltid mycket billigare alternativ!
Så lever jag just nu. Inte jätte kul, men inte så fel heller. Jag känner mig ganska taggad och tycker t.om att det kan vara ruskigt kul att spara pengar!
Jag är övertygad om att detta gör att jag förr eller senare når mina mål och kan sen leva lite bättre och få det jag drömmer om, men oavsett om jag vann dröm vinsten på lotto i morgon eller inte, så skulle jag för alltid ha mitt nya tänk med mig! Med andra ord, så lär jag mig massor, och jag gillar den nya utvecklingen. Jag känner mig mer fri, och faktiskt så kan jag känna mig mycket smartare. Att självkänslan växer är det bästa. Jag fixar min situation. Oavsett medel. Anstränger man sig, så finns det alltid en lösning! Det gäller bara att sätta hjärnan i arbete!

onsdag 19 september 2012

Aftonbladets nya sida om ekonomi

Äntligen har en av Sveriges största dagstidningar börjat satsa på privatekonomi! Jag säger inget om kvalitén ,då sidan är helt ny, men hoppas att den kan bidra till något. Faktum är att det skrivs alldeles för lite om vår privatekonomi. När jag ska ner till Ica för att köpa en tidning, hittar jag bara en massa tidningar om smink, bantning, mode, sex, bilar och heminredning. Inte en enda tidning om privat ekonomi. Ibland hittar man veckans affärer, men som sagt väldigt sällan. Kanske beror på vart man bor också. I den lilla byn där jag bor, finns ingenting om ekonomi. Speciellt för oss kvinnor. Vi matas med obetydlig fakta dag ut och dag in.....Ganska skrämmande faktiskt...Själv sa jag upp alla tidningsprenumerationer när jag började med köpstopp. Anser det vara bortkastade pengar....
Vi får hoppas att aftonbladets nya Min ekonomi kan ge oss några guldkorn, och vem vet kanske andra hakar på. Grund iden är väldigt bra!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/minekonomi/article15464938.ab

måndag 3 september 2012

bokslut över sommaren 2012

Sommaren börjar lida mot sitt slut och det är dags för mig att göra bokslut över sommarmånaderna. Har funderat en hel del idag över vad som har hänt, men framför allt vad kunde ha hänt om jag hade haft annorlunda premisser och möjligheter." Som fattig har man inte så mycket val, utan det gäller att acceptera sin situation och ta dagen som den kommer." Nåja, så uttryckte sig en kollega till mig idag på jobbet när vi hade fika. De flesta höll med. Jag håller med till viss del, men jag antar att jag tillhör den grupp  skaran av människor som inte litar på att samhället skall ta hand om en. Jag accepterar att man kan ha det väldigt svårt och tufft i vissa perioder i sitt liv, i värsta fall kan det dröja flera år innan man ens kan ana en ljusning bakom horisonten. Men jag tror ändå att vi människor kan påverka våra egna liv långt mer än vi tror och anar.
Jag vet detta idag av egen erfarenhet, men också genom att studera andra människor och lyssna på vad dom säger men framför allt se vad deras kroppspråk säger. I vården lär man sig ganska mycket om människor bara genom att titta på deras hållning och studera deras kroppsspråk. Kroppspsråket är något som förenar oss människor, oavsett bakgrund, kultur eller språk. Alla vet betydelsen av ett glatt barnansikte som ler. Vårt skratt säger en hel del. Våra kramar. Pussar. Vårt sätt att vinka. Vårt sätt att hoppa eller vårt sätt att gå. Går vi raskt? Sakta? Kramas vi ofta? Ler vi ofta? Hur gråter vi? Vilken tonläge använder vi? Korsar vi armarna lite avståndstagande när vi pratar med människor eller öppnar vi tryggt upp hela kroppen och omfamnar världen?
Detta märktes klart och tydligt på tjejen som under fika rasten beklagade sig över att hon aldrig hade råd att göra något kul med sina barn på sommaren, när en kollega frågade vad hon hade gjort under semestern. Hon lutade sig nonchalant i stolen, la armarna i kors och hade en spydig attityd. "jäkla exet har minnsann åkt till thailand med nya tjejen och gift sig, fast barnen här hemma nästan svälter"
Detta är det klassiska på mitt "nya" jobb. Ingenting är någonsin deras fel, utan felet är helt enkelt, exets, föräldraranas eller chefens fel. Om inte t.o.m regeringens och Anders Borgs fel. Det går aldrig fel. Själv är dom perfekta. Det som är ännu värre, är att flera av tjejerna har liknande uppfattningar och då stöttar dom varandra och nästintill hetsar upp varandra över att spy galla över sin kassa vardag.
Jag älskar mitt nya jobb, men har aldrig passat in i "gänget" utan känt mig mer eller mindre utanför. Det kan pratas i timmar om smink och bantningskurer och hårfärger och nya tatueringar. Själv känner jag mig inte riktigt hemma i den världen. Jag sminkar mig dagligen , men det finns en gräns. Jag tycker om kläder, men ser ingen mening i att köpa kläder på HM vid varje löning.  Jag vill inte byta hårfärg hela tiden, som mest skiftar i olika röda eller svarta toner eller så bleker man håret helt väteoxidblont så det nästan skiftar i gult. Det där är inte jag. Jag vet det. Men mina kolleger vet inte det. Det ska jämnt göras om. Minna är lite tråkig helt enkelt!  Idag fick jag frågan om varför jag inte har en tatuering. Då sa jag rakt ut att det passar inte mig, det skulle se löjligt ut på min kropp. Jag tycker så. Men så får man absolut inte tycka. Älskar man sina barn ska man tatuera in  sina barns namn. Så är det bara. Idag eskalerade pratstunden. Jag blev paff när jag fick frågan om jag inte älskade min son!!! För jag hade inte tatuerat hans namn på armen!!! Jag visste inte vad jag skulle svara på det. Men så tänkte jag, att det kanske var dags att bita ifrån lite. Att sluta alltid vara snälla Minna." Jo, jag älskar min son massor, så pass mycket att jag gör allt för att min son ska ha det bra. Istället för att gå till frissan eller köpa hårfärg månad in och ut så jobbar jag extra så att min son har råd att göra något kul på semestern. Jag pratar inte illa om hans pappa, för jag vet att det sårar min son, oavsett vilken jävla skitstövel han har varit. Jag har valt att förlåta honom och gå vidare i mitt liv och bara fokusera på mina egna framsteg. Istället för att tatuera mig för 2000-3000 kr väljer jag att ha en hel dag med min son, göra något med honom eller skämma bort honom med nya kläder och inte jämnt prioritera mig själv först. Jag röker inte upp ett cigarettpaket om dagen utan väljer hellre att ge den där slanten till min son så att han kan fortsätta träna. Och på tal om tatueringar, jag skulle inte vilja att min mamma hade tatuerat in mitt namn på hennes hand. Skulle kännas löjligt. Till vilken nytta, jag vet att min mamma älskar mig!!! (sen att jag tycker att det är fint hör inte till saken )
Tystnad. Lååång tystnad.
Men nu var jag lite upprörd. Nu var det min tur att sitta där med armarna i kors. =) Jag frågade min kollega " om du alltid har ont om pengar, varför jobbar inte du extra? Varför gör inte du något annorlunda som verkligen gör resultat? Har du en budget? Vet du ens ärligt talat om vad du skulle vilja göra om du fick en liten slant? Svaret blev raskt att åka på Gröna lund. Men varför jobbar du inte extra en helg när barnen är hos pappa, då har du råd att åka till gröna lund. Skulle inte dina barn bli glatt överraskade?
"jooo," blev svaret.
Och alla andra såg häpna ut!!  Och när jag såg hur dumma dom såg ut kände jag omedelbart ånger och taggade ner attityden och pratade om deras möjligheter i stället. Och detta ledde till att jag berättade varför jag jobbade extra. Att jag hade det lika tufft som dom, om inte tuffare , men att man måste se framåt, att man måste ha en plan! Om man går back 2000 kr varje månad, då får man jobba in 2000 kr extra varje månad. Återigen tystnad. Och till slut säger en tjej, varför har jag aldrig fattat detta förut???



Svaret tycks enkelt, men det är det inte. Vi människor är komplicerade varelser. Själv har jag varit lika blåst. Om inte värre. Jag har tjänat multum på mitt gamla jobb men valt att spendera istället för att spara. Tänk om jag hade sparat, hur mycket bättre hade inte min tillvaro varit idag. Återigen tänker jag på mannen som dog på mitt jobb. Som hade miljoner på banken, men aldrig upplevt något. Han ångrade att han inte hade rest mer eller skämt bort sina barn mer. Han hade alltid tänkt att det fanns gott om tid, och plötsligt utan en varning tog tiden slut. När har man gott om tid? När man är tjugo? Är tiden nästan slut vid femtio? Hur räknar man något som man inte inte själv vet om eller knappt själv förstår.....svaret är enkelt, det gör man inte....vi människor kan inte förstå allt, det enda jag har lärt mig som jag tycker är viktigt, det är att ibland ta en paus, göra bokslut över sitt liv. Se över hur sommaren har varit, hur har det gångna året varit och vad är man nöjd med. Vad kan ändras? Hur ska nästa sommar eller år se ut?
Man kan inte veta allting själv. Därav studerar jag andra människor. Vill jag bli rik, då måste jag läsa böcker om pengar, läsa bloggar om hur andra tänker. Jag måste våga öppna upp mig och lära mig av andra människor. Fråga andra hur dom gör. Se hur dom gör. Man måste helt enkelt ha viljan och nyfikenheten att lära sig något nytt. Och detta verkar tyvärr många människor sakna i vårt land.

Men nog om andra människor nu. Nu handlar det om mig och min sommar. Bokslut över Minnas sommar 2012. Helt ärligt har det varit väldigt tufft. En så här tuff sommar minns jag inte ens när jag sist hade. Samtidigt har det varit en fantastisk sommar. Ekonomin har varit en total katastrof medan kärlekslivet har varit underbart. Jag har en snäll och underbar man vid min sida. Jag är inte ensam. Jag har utan att skryta säkert världens finaste son! =) Vi bor i en hyreslägenhet, men vi har ett hem. Det är knappast mitt drömhem, men vi har tak över huvudet, kök och dusch. Jag kan vara tacksam på flera sätt. Hälsan är någorlunda bra och kan självklart förbättras med lite motion och bättre kost.
Men det är ekonomin som är katastrof!!! Eller är det verkligen så illa? Tro mig det är tufft, men någonstans har jag faktiskt vett att göra något åt situationen. Jag jobbar extra, sliter och kämpar, och tänker jag efter så är det faktiskt inte så illa. Värre vore det om det inte fanns extra jobb. Idag har jag möjligheten att jobba, att förändra min situation till det bättre varje dag. Sakta sakta sakta gör det en förändring...
Så bokslutet över sommaren säger att jag kan vara stolt över mig själv. Jag har kämpat hårt och även om det inte känns just nu så kommer det att göra en stor skillnad för familjens framtid. Det har inte varit en av dom roligaste somrarna i mitt liv, men definitivt en av dom mest flitigaste.....och det är väl ändå inte så illa det heller?