Påsken kom och gick! Jag åkte bort till farmor och farfar.... mer om det senare...
På jobbet har det varit tufft som vanligt! På torsdag har vi ett superviktigt möte som kommer att vara avgörande för företagets existens. Håll alla tummar för mig!! Och gärna tårna också! Det skulle inte kännas kul att bli arbetslös just nu i krisens spår.
Annars har det varit som vanligt. Det knallar och går utan större förändringar förutom det som sker inombords i mina tankar. I natt sov jag nästan ingenting pga oro och rädsla inför mötet.
Jag kan inte somna fast jag är trött. Ångesten är tuff men likt förbannat är jag på jobbet och kämpar. Vad skulle jag annars göra???
Min sambo kan inte riktigt förstå min oro. Han kan inte förstå att jag tar det så personligt. Men jag är ett med "mitt" företag och mitt företag med mig! Vi hade lite tjafs om detta när han skjutsade mig till jobbet. Jag small till bildörren och skrek du fattar väl för fan att om jag misslyckas så är det även ett personligt misslyckande....
Näe nu jävlar slutar jag oja mig och dyker in i pappershögarna och underrättar mirakel!!!
Det här ska jag fixa!!!!!
8 kommentarer:
Jag förstår att du ligger sömnlös och vrider dig. På torsdag; kommer ni att ställas inför något slags faktum då eller ska ni diskutera er fram till olika lösningar?
Jag bara tänker att det kanske blir enklare för dig att bära om du tänker att du själv kan vara med att påverka?
det blir tyväär mer eller mindre ett faktum! Vi får hoppas på folk med gott hjärta som stödjer och tror på oss. Jag måste presentera något som ledningen kan köpa och tro på....
hej.
släpp tankarna på att företaget står och faller med DIG,för det gör det inte!
ta istället reda på hur du skulle klara av dina utgifter OM det går åt h-vete,hur mycket får du från a-kassan och hur mycket utgifter har du? går den ekvationen ihop? det är nog så viktigt!!!
Oj. Det låter allvarligt. Jag lovar att jag ska hålla alla tummar för dig imorgon! Att du kommer att sköta din bit med bravur förstår jag!
Jag håller tummarna. Jag jobbar själv i en branch som är utsatt. Tyvärr så kan allt hända i denna bedrövliga kris.
Anonym a-kassa har jag. Sparade medel också en bit. Sambon är egen företagare. Men jag är mer rädd för att förlora jobbet. Det är faktiskt upp till mig i morgon. Ledningen har sagt sitt. Upp till mig imorgon. Jag är positiv. Jag ska kämpa. Företaget har blivit som mitt barn! Det är högst personligt också med tanke på alla anställda som får sin lön!
Tusen tack troi och pengar och cash!
Jag lider med dig! Jag ska hålla tummar och tår för att det ordnar sig!
Ett misslyckande är bara ett resultat i nuet. Man är lika bra i alla fall. :)
/V
Skicka en kommentar