måndag 12 januari 2009

Identitetskris

Jag har för första gången på länge haft semester i två veckor i rad! =)
Det känns otroligt skönt. Jag har fokuserat mycket på min viktminskning och hälsosammare livsstil. Så tjock som jag är just nu har jag aldrig varit! Fick en smärre chock på vågen. Jag ska ner hela 20 kilo för att nå min målvikt på 57 kilo!!!! Allt under 60 är drömmen. Jag har börjat träna styrka varannan dag och kondition dom andra dagarna. Hemma gymmet är fixat och klart!

Ekonomin då?

Där anser jag att jag har misslyckats under helgen! Och det rejält. Låt mig förklara. Vi har haft saker till salu på blocket mm. Då kom en vän till min sambo och frågade om vi var intresserade av en bytesaffär. Om vi kunde tänka oss att ge "min" bil och sambons motorcykel och 60 000 kr emellan för att få hans bil. Hans bil var ju självklart en drömbil!!! Min sambo vart eld och lågor. Det vart jag också, men jag ville inte röra våra sparpengar. Men sambon tyckte att det lät jätte bra. Hans motorcykel har varit till salu lång tid och vid dessa kristider skulle han nog vara tvungen att sänka priset. Detsamma gällde min bil. Nu skulle vi få fullt pris för både motorcykeln och min bil. Jag vet inte varför jag gav vika men det gjorde jag. Vi räknade på hela kalaset hemma och kom fram till att vi då i allafall skulle ha en nästan ny bil som var värd en hel del pengar om det skulle krisa sig, och inga skulder på bilen. Det lät ganska bra då! Och jag kände att jag fick behålla mina aktier och fonder, och det enda som skulle röras var våra sparpengar. Kanske kände jag också att jag hade missunnat sambon en massa sedan jag började med köpstoppet och ivern över den fina bilen gjorde att jag sa ja!!!
Jag ångrar inte själva köpet! Bilen är verkligen en jätte fin bil, och räknar man med budet jag fick för min bil när jag ville sälja den så inser jag att jag fick 25 000 kr mer för min bil av säljaren än av vad jag hade fått på blocket eller hos bilhandlaren. Sen om man räknar med sambons motorcykel och det faktum att han fick det begärda priset så känns det inte som att vi gjorde en
förlustaffär, men nog fasiken känns det när jag skulle till banken idag och det var tomt!!!

Jag vet att bilen är värd mycket pengar. Mycket mer än dom där fjuttiga sparpengarna, men det var själva grejen, vi hade ju lyckats spara dom!! Sambon tycker att jag ska tänka på att vi har en bil idag värd en halv mille utanför garageporten men det känns inte bra ändå. Visst är jag glad över att vi blev av med motorcykeln och min gamla bil men ändå. Det gnager. Jag har enorma skuldkänslor. Ändå var det ju faktiskt sambons motorcykel som var värd mest pengar. Jag antar att han borde grämas mer över detta men han är super nöjd! Han har fått sin drömbil, som egentligen är min bil, då det är jag som kör den mest. Och det är här det konstiga kommer in. Jag har alltid haft en fin bil och kör endast tyskt och är nog otroligt kräsen när det kommer till bilar. Men på sistone har det inte kvittat lika mycket. Jag hade nöjt mig med en billig bil.

Förr i tiden hade jag varit förkrossad om jag inte hade en fin bil. Och där står jag och stampar idag. Jag vet inte riktigt vem jag är längre. Helt plötsligt är jag så trött på att göra karriär och köra fina bilar. Jag vill vara hemma och baka bullar!!!
Jag sitter nästan och gråter på jobbet idag! Jag vill bort från stressen, bort från oron , jag vill bara åka hem!!!!
Jag vill ha mer barn, jag sa så sent som i oktober att jag absolut inte kunde skaffa mer barn pga mitt jobb!!!
Jag har tröttnat på hela den ytliga livsstilen..... Jag skiter i gucci skor om jag bara får ett par bekväma gummistövlar att gå i!!!
Jag har inte fixat mina naglar , jag har inte gått till frissan och gissa vad? Jag börjar trivas med mig själv!! Jag gillar min utväxt, jag gillar mina naturliga naglar. Det enda jag inte gillar är övervikten men det jobbar jag med nu!

Så vad tror ni att händer? Kan mitt köpstopp ändra hela min självbild och personlighet!????
Jag är så less på allt strul på jobbet, jag är så arg för att jag har det här jävla fröken duktig syndromet! Jag kvävs i min skjorta och hatar min filofax! Jag vill bara hem och baka bullar!
(ni ska veta att jag brukar inte baka,det är först på sista tiden jag har hittat till min spis efter alla restaurangbesök)
Hur kan man bli så annorlunda. Jag har ingen aning om vem jag är eller vad jag vill!!!
Psyket nästa kanske???

7 kommentarer:

Per Penning sa...

Du kanske är på väg att hitta tillbaka till ditt sanna jag?

nonhosonno sa...

Välkomen tillbaks :)

Grattis till vikt starten.

Det kan nog vara köpstoppet som fått dig att ändra tankesätt, man växer med uppgiften och som person när man gör stora förändringar.

Anonym sa...

Näe då. Inte blir det psyket för dig inte :)

Det låter helt naturligt att det blir lite jobbigt när du på kort tid har gjort en massa nya upptäckter som helt går emot den du var innan. Jag känner precis likadant. Jag hade inte en lika "dyr" livsstil som dig eftersom jag pluggar. Men tankegångarna var desamma. Jag har shoppat för alla mina pengar och varit helt besatt av att barnen och jag ska ha fina kläder (sambon fick klara sig själv *garv*). Hade jag haft bil, hade jag resonerat som du. Ytan var väldigt viktig för mig. Nu känner jag mig helt lost ibland..

Jag gick in på Pressbyrån häromdan och bara stod där som ett fån i säkert en halvtimme. Jag ville köpa magasin men va fan.. De kostar ju typ 90 spänn styck. Innan hade jag (den fattiga studenten..) gladeligen köpt på mig de jag ville ha utan att ens reflektera över priset. Nu slutade det med att jag gick tomhänt därifrån. Lite besviken men samtidigt så skönt. För att läsa modemagasin känns som det absolut mest slösaktiga man kan göra. Betala 90 kr för en massa reklam? Det är inte ens annonserna jag tänker på då. Alla artiklar är ju också illa dold reklam.. Anyway, det känns både bra och dåligt eftersom att ligga och bläddra i modemagasin var nåt av det bästa jag visste för bara ett år sen... Ja, jag vet inte vem jag är men jag antar att det kommer gå över! För dig med!

Sofia

Anonym sa...

Intressant att se att någon annan har precis samma tankar som jag. Jag har på sistone också börjar hålla mer i slantarna, och de senaste dagarna haft känslan av att vilja hoppa av dagens samhälle. Helst skulle jag vilja bosätta mig i en hydda på Bali och leva på luft! Kanske är det bara så att jag behöver semester?

//TB

Anonym sa...

Varför inte sätta ut den "nya" bilen till försäljning också? Får ni den inte såld så är det ingen fara, och får ni den såld så kanske ni har tjänat på affären och därefter också kan skaffa en billig bil och helt plötsligt ha mer pengar än innan?

Anonym sa...

Jag har saknat dina inlägg! Kul att du är tillbaka efter en välbehövlig vila.

Tycker att dina tankar är väldigt sunda och att du är på väg att hitta dig själv, som det så fint heter. Keep up the good work!

Life sa...

Du har utvecklats SÅ i ditt sinne, var STOLT istället för tänka psyket nästa. Personlig framgång borde alla sträva efter, istället för ytligt tänk. STOLT över dig! Tycker det är BRA att du så snabbt insett att prylar och fin bil inte är allt!!! Kämpa på!