Att prata om pengar med släkt och vänner

Vi hade ett otroligt bra och givande samtal igår. Nu är vi back on track. Jag förklarade öppet om min oro, att jag inte ville hamna i samma destruktiva mönster som förr, och när vi tog sparpengarna till bilen så kändes det som att jag backade hundra steg bakåt i utvecklingen.

Han förstod och sa att han skulle börja spara pengar varje vecka. Han tänker inte införa köpstopp utan försöker hålla sig från att köpa och dom pengarna som blir över ska vi spara på ett sparkonto. Varje fredag skulle jag få en "slant" att stoppa undan. Visst hade det varit roligare om han också hade varit delaktig i sparandet och gett lite synpunkter, men jag är nöjd med att han ska tänka efter innan han köper.
Nu när jag har läst så mycket om ämnet pengar och ekonomi så kan jag se lite olika mönster både hos mig och hos honom. Jag har bland annat dragit paraleller till hans barndom. Han växte upp i en ganska fattig miljö, livet var ganska hårt och hans mamma tyckte att det var fult med pengar. Hon gick på socialen nästan hela tiden tills barnen flyttade hemifrån eller bodde på fosterhem. Men det har alltid varit fult med pengar. Dom som har pengar måste ha gjort något fult, utnyttjat systemet mm. Tillslut tror jag att om ett barn hör detta om och om igen så blir det till en slags sanning. Vi hade denna diskussion så sent som under julhelgerna med hans familj när vi tittade på tv nyheterna.

Hans ena syster sa"pengar är inte alls viktigt för mig, huvudsaken är att mina barn har det bra" Och så mals det på.... Dom riktigt gottade åt sig av nyheternas finanskris. Det har varit så mellan åren men jag har inte själv insett det. Sambon och jag var väldigt unga när vi träffades och även detta formade självklart mig. I deras ögon har jag varit en bortskämd brat född med silversked i mun. Att sen min pappa sliter som en hund på sitt företag , det ser ingen. Det pratas aldrig om skillnaderna. Det är alltid synd om hans mamma. Hon som går på soc, henne är det synd om. Hon som sover hemma på dagarna och vilar, medans min pappa sliter hund och har lyckats bygga upp något. Det anses fult. Jag har inget emot om man behöver hjälp eller går på soc. Absolut inget. Men någonstans har det väl gått snett om man aldrig har jobbat? Gått på soc sen man var 22 år gammal tills nu då hon ska pensionera sig???

Normalt har jag alltid varit tyst men i julas kunde jag inte hålla mig utan frågade systern, " så man kan inte både ha pengar och vara en bra mamma" Kan man inte vara en bra människa och ha pengar?

Varför är pengar så skuldbelagt?
Hur ofta hör man inte man måste kämpa för att få pengar?
Varför måste det ena utesluta det andra?

Då fick jag till svar" du skulle aldrig förstå, du som är direktörsdotter och uppväxt i villa"

Jag svarade att jag kanske inte kunde förstå alls eller så såg jag allt jävligt klart. Att man själv kan ta ansvar för sin ekonomi och själv påverka. Jag bad henne svara på frågorna men hon kunde inte ge ett vettigt svar. Hon har ett ganska bra jobb idag, men sparar ingenting och ofta måste hon låna av oss för att hon har shoppat för mycket!!! ( systern)

Vi tog upp det här med sparande och då sa ena brodern, "varför pratar vi aldrig pengar, eller sparande mm" Jag läste till dom jacobs fantastiska makten av en krona från hurjagblevrik.

Det vart tyst ganska länge. Alla insåg att en krona om dagen kunde man spara. Då vart man ingen kriminell person.=) Hela samtalet vart ganska fantastiskt..... jag insåg massor av mig själv och märkte att jag hade varit överbeskyddad av min mamma och pappa. Att jag var en mästare på shopping men kunde inget om att spara. Inte undra på att man var nära katastrof som vuxen när man inte rättade matsked efter mun.....
Nu samtalar jag med alla om pengar och ekonomi. =)

Men kanske det inte är så konstigt att sambon och jag har aldrig spart pengar. Att båda spenderade allt på en gång. Han ville ha den där stora tv:n han aldrig fick förut och den där båten, bilen osv....medans jag shoppade som jag alltid hade gjort hemma....

Visst har vi vaknat lite för sent, men bättre det än aldrig!=)

Kan ni prata om pengar och ekonomi med er släkt? Vänner?

Framför allt vill jag tjata om det här till min son. Jag tror att vi la av med spenderandet i precis rätt tid för hans skull.....