mynthögen växer så det knakar=)

I går när jag pluggade så började vi på fika rasten prata om klockor och kopior. Klockor är en passion. Då frågade ena kurskamraten, "vart har du köpt din klocka" ? Då visar hon sin klocka och säger att hon gav 600 kr i turkiet. Hennes klocka var en kopia. Väldigt lik min. Hon fortsatte att berätta att innan krisen köpte hon varje år en ny klocka. Breitling, omega och rolex osv...som ett mått på hur bra året hade varit. Jag har försökt hålla en "tonad" sida utåt. Jag har undvikit ekonomisamtal på nya skolan. Visserligen pluggar jag i danderyd , men ändå. Jag vill inte bli klassad. Låter det inte hemskt? Jag vill bara vara Minna. Vanliga svensson Minna utan krav på fin väska, fin bil osv. Bara vara och bli omtyckt för min person. Jag hade dock glömt bort min klocka. Jag har inte tagit mina dyra väskor till skolan. Dock har jag en "halv märkesväska " från DKNY, men mest för att den är i skinn och rymmer alla böcker. Jag har haft mina lindex jeans och några vanliga tröjor från medelklassmärket gant, esprit osv... inget fancy....

Hon frågar om hon får titta på min klocka vilket hon får. Jag kan ju inte direkt säga nej! Och då utbrister hon "men shit den här är ju äkta, det var den här klockan jag ville köpa förra året"....

Normalt hade jag tyckt att det var kul. Vi hade babblat på om modeller och märken. Jag hade blivit lite stolt och glad över att någon hade märkt min fina klocka! Sjukt , jag vet, men många med mig är så.....Istället fick jag ont i magen. Fan också. Fan hur hade jag kunnat glömma klockan. Kanske för att jag aldrig tar av mig den? Aldrig tänker på den? Den tål allt och sitter alltid som gjuten på handleden.

Vet ni vad som hände. Hon ger mig den där gillande blicken, den där vi är samma sort och ska bli vänner blicken. Jag hade blivit dömd direkt efter min klocka. Jag orkar inte med såna vänner mer tänkte jag. Jag vill inte tänkte jag...då kom jag på det, jag skulle ljuga och säga att det var min mammas klocka, och precis när jag tänkte öppna käften säger hon..."jag var tvungen att sälja mina klockor. Jag hamnade i ekonomisk knipa för jag var shoppingberoende, jag hade aldrig vågat berätta det förut för någon men nu skäms jag inte mer,jag är frisk och mår bra"

Världens största PUH!!! Fan vad skönt! Resten av dagen pratade vi och hon berättade sin historia. En sorgsen historia. Jag kände att jag kan inte berätta ännu, men klappade henne på axeln och sa, jag är halv vägs, men jag kan fortfarande inte prata om det! Det är första gången det kom ut offentlig framför en främling. Jag kanske borde ha varit glad, men jag kände mig sorgsen. Jag har förändrats så mycket och fortsätter att förändras och just nu känner jag mig identitetslös.

Samtidigt läste jag mina kommentarer idag. Någon klok människa bad mig tänka på framstegen=)

Och så får det bli ...tänka på allt det bra...

Har ni tänkt på hur lätt det är att glömma bort allt bra? Allt peppende och secret filmer är med ens ute i tomma intet igen! Usch vad less jag blir på mig själv ibland! Nu jävlar skall det fokuseras på det positiva! Tänka på min farfars kloka ord att göra det bästa av varje dag, man har bara dagen!!!

I morse var det svårt att trycka in kronan i cola flaskan. Man fick trycka extra hårt! Så full är den!!! Jippie! Nästa vecka ska jag tömma den i Swedbanks myntmaskin! Äntligen, så som jag har mätt och tittat och fyllt i krona efter krona! Även kaffekannan ökar i värde! =) Jag har ju kryddburkstiorna på ett konto som jag har döpt till myntkontot! Snart har jag nått målet att ha en månadslön i mynt!!!! Men jag slutar inte där. Målet för kaffekannan är att den ska vara full med guldtior och fungera som en hemmabuffert! Colaburkens pengar ska in på myntkontot och sedan fyllas på igen! Och igen! Och igen....och allt ska in på ett konto....jag undrar hur mycket pengar det blir på tio år! Min kusin har sparat mynt i tio år och har över 100 000 kr på sitt konto! Hon hatar kort och skulle aldrig använda kort. Alla mynt sparar hon. Hon märker aldrig av att hon sparar. Hon har pengarna på ett högränta konto och dom tickar där sakta men säkert och får påfyllning nästan varje dag. Så fort hon har samlat till tio kronor lämnar hon in dom. Nu ska hon börja spara till aktier istället. Så fort hon har samlat till 500 kr ska hon köpa aktier. Hon jobbar som undersköterska och har fyra barn och säger att hon hade aldrig haft råd att spara. På det här viset märker inte familjen av att hon sparar.

Så även om det känns att jag inte har råd att spara så mycket just nu, så sparar jag faktiskt något varje dag! Jag extra amorterar och sparar mynt! Varje dag....=)