Nettolön!

Jag vill bara säga att det är en nettolön vi har lyckats spara! Inte en brutto, som faktiskt var målet...men men vi kämpar på här! =)

utmaningen

Den här månaden har vi verkligen levt snålt! Vi stängde av värmen och det syntes i elräkningen som damp ner i går. Den var halverad!!!
Vi sa upp boxer abonnemanget och ena bärbara bredbandet. Tidningsprenumerationer har avslutats och diverse småabonnemang. Vi är kvitt läskig skulden (jippieee) som hade en hiskelig månadskostnad. Vi har även gått igenom familjens försäkringar och nästan halverat kostnaden!!! Vi har bara använt en bil, samåkt och fått pussla ihop våra tider. Ibland har detta inneburit en väntan på den andra, men med tanke på hur mycket man sparar i rena bensin, skatt och försäkringspengar, så är det värt det.Detta gör att sambon och jag kan lägga undan varsin halva på lönen. Detta gör att vi får leva extremt snålt i Maj månad men vi har lyckats spara ihop en hel månadslön tillsammans till buffertkontot!
Det har inte varit så lätt, men vi ska göra likadant i Maj månad. Men i juni tas andra bilen i bruk igen. Det blir extremt svårt ibland att pyssla ihop tider. Och på sommaren brukar jag få sluta tidigare.
Men efter en månad har vi sparat ihop till en månadslön i buffert!

Jag är på väg

Ofta glömmer jag bort hur pass långt jag har kommit på min resa till en sundare ekonomi. Hur mycket jag faktiskt har förvandlats under min resa. Men samtidigt inser jag att jag är långt ifrån kvitt mitt shoppingberoende, och vet att "faran" finns överallt. Det gäller att ligga steget före. Att verkligen inse sitt problem och ta tag i den ordentligt. Jag hade kunnat shoppa upp hus och familj. Jag hade kunnat förstöra det viktigaste nämligen familjens trygghet.

Shoppingberoendet har flera bakomliggande orsaker. Ingen ide att fly mer. Dags att verkligen ändra sig och ta tag i alla problem. En actionlist är nog det bästa. Och på den stod ordet läkare skrivet. Jag har nu tagit tag i detta, ringt husläkaren och berättat allt. Jag ska få en tid till en terapeut som jobbar med stressade yrkesmänniskor. Som vet mycket om shoppingberoende. Jag ger det ett försök. Sen har jag verkligen gjort allt för att ta tag i min psykiska hälsa. Det tar emot lite. Men men, jag vill verkligen förändras. Jag vill kunna vara trygg och nu har jag vaknat från den värsta koman och förnekelseperioden.

Steg 1 var att inse problemet

Steg 2 var att införa åtgärder

Steg 3 var att följa åtgärderna (köpstopp och börja spara)

Steg 4 är att se till att inte trilla dit igen. Gå till botten med saker och ting.

Målet är:

Steg 5 börja hitta en bra balans och må bättre

Steg 6 är att ha en trygg ekonomi

Trygg ekonomi för mig är en bra sparad slant för regniga dagar. Att jag har full koll på räkningar och minskar mina lån i en bra takt. Att jag kan unna mig saker utan skuldkänslor.

Att jag vågar handla kläder mm till mig själv men att jag har kontrollen över mina inköp.

Att jag har lite fonder och aktier och förhoppningsvis ska dessa öka med åren och bli en sjuhelsikes bra investering=)

Veckans actionlist

Ny vecka, nya tag. Jag gillar inte måndagar. Befinner mig alltid i koma efter helgen. Längtar redan nu till helgen. Känns som om helgerna bara rusar förbi. Jag hinner aldrig ta tag i det viktiga . Aldrig vila ut. Väckarklockan väcker mig varje lördag och söndag. Vi har massor av folk som hälsar på. Jag hinner aldrig satsa på mig själv eller på min familj. Varje söndag kommer ångesten krypande inför jobbet. Och nu sitter man här. Jaha.

I kväll eller i morgon skall räkningarna betalas. Jag har redan lagt undan 3000 kr av min lön till buffertkontot. Enligt min lilla undersökning så tycker många att man ska ha 2-3 månadslöner i buffert. Jag kommer att sikta på 3 månader. Efter det ska jag skära ner på buffertsparandet och köpa mer fonder och aktier. Men slutmålet är att ha en hel årslön på kontot. Jag har börjat inse att frihet i livet kostar. Att kunna välja fritt kostar. Jag har hamnat i någon ond spiral där allt handlar om pengar. På gott och ont. Pengar styr min tillvaro. På jobbet, hemma, och oron och ångesten över pengar är värst. Men det är framför allt bristen av pengar. Nu är jag på god väg, läskiga skulden är borta men jag är inte trygg ännu. Och det är det jag ska jobba på. Att bli trygg. Hitta balansen. Jag börjar bli less på mig själv. Less på ångesten och less på oron.
Och så damp dessa rader in i mailboxen i morse och jag kan bara instämma.

"Life is too short to waste. Dreams are fulfilled only through action, not through endless planning to take action."
David J. Schwartz

Därav

Veckans actionlist:

* Fasta! Rensa kroppen på mediciner och dricka vätska (helst två veckor) Blir tufft, men är ett måste nu.

* Ta krafttag i träningen, har inte tränat på två veckor. Inte undra på att jag är trött, seg och hjärnan går på lågvarv. Träna dock lugnt under fastan.

*Ringa till läkaren

*Rensa skrivbordet på jobbet och komma ikapp.

*Satsa lite på mig själv. Vara ledig på torsdag. Umgås med vänner under valborg men resten av helgen ska jag umgås med sambon och sonen. Vi ska fixa i trädgården och satsa på hemmet. Lite mer vi tid. Inga vänner. Inget slaveri i köket. Och definitivt ingen väckarklocka.

* Planera ekonomin med sambon.

Någon annan som ska skriva en lista? =)

Inget meningslöst shoppande mer

För mig är mitt hem superviktigt. Jag är inte typen som kan ha "gamla skinnsoffor" och matta från 80-talet. Ibland önskar jag att jag skulle kunna ha en mer avslappnad syn på mitt hem, och i viss grad har pressen släppt lite nu när jag har haft köpstopp, men dock inte helt.

Det har varit svårt att inte handla färska snittblommor till helgen varje fredag. Det har varit jobbigt att inte kunna byta kuddar i soffan. Dock har jag kunnat byta gardiner osv då jag har massor sedan innan. Mest har jag saknat doftljus från mitt favvo märke. Att kunna byta ut detaljer till säsongens måste har också uteblivit helt. Och vet ni vad detta har resulterat i ?

Jo enkelt sagt har jag tappat suget lite av att pyssla och dona! Inte ens städningen känns så där superkul!!!! Nu känns mitt hem mest bara bläääh! Jag känner nästan sorg över detta. Inget känns fräscht. Och det äckligaste av allt är mina köksstolar. Tyget på dessa ser rent ut sagt för jävliga ut! Jag skäms. Dom är helvita och har funnits i evigheters evigheter. Fast just det faktum att dom inte är vita längre. Jag har tvättat dom i 60 grader! Jag har t.o.m kört med klorin men det hjälpte inte så mycket. Blev nästan bara äckligt guldaskiga. Och när t.om min son påpekade detta igår så insåg jag att köpstoppet har gått för långt i den frågan. Det är dags att köpa nya stolsöverdrag! Men jag har blivit så snål. Uttrycket han är så snål att han vägrar ens att skita börjar stämma in på mig. Och då är det illa.

Varför är det så svårt att hitta en bra balans?

Överdragen kostar inte mycket på ikea. Men frågan är vilken färg ska jag välja?

Sonen ville ha dom illgröna gula!! Jag vill ha vitt men det fungerar inte i ett hushåll med ett svin

i familjen (mannen) och en lortgris (sonen)!!!

Jag är nog lite hög över det faktum att jag ska köpa nya stolsöverdrag. Det känns lustigt. Att jag kan bli så glad över lite. Förut blinkade jag inte ens om jag köpte en costa boda vas för 2000-3000 kr att ha tulpanerna i. Nu kunde jag knappt sussa igår då jag bläddrade i ikea katalogen och undrade vad jag skulle välja!!!!

Det här är positivt! Jag börjar inse sakers värde.... inget meningslöst shoppande mer.

gällande årsmålet

Nu när den läskiga skulden är borta så känns det otroligt skönt. Samtidigt känns det lite tomt! Jag har oroat mig så mycket över detta att jag bara fokuserade på att lösa problemet vilket jag gjorde. Nu känns det nästan tomt på den fronten fast mycket återstår att göra. Men har ni tänkt på en sak. Mitt årsmål var ju att antingen ha sparat 114 486 kr på ett konto eller ha extra amorterat för samma summa. Jag har amorterat på ett lån på närmare 400 000 kr!!!! Jag har nått mitt mål! Faktiskt! Det har jag!
Självklart mycket tack vare att vi har sålt en bil och en jäkla massa tekniska prylar och märkeskläder och väskor. Det enda positiva med en shopaholic. Jag har i allafall shoppat någorlunda smart med varor som håller ett högt andrahandsvärde.
Kanske måste jag införa ett nytt mål. Och ärligt talat tycker jag att den skulden jag hade inte kan räknas in på mitt årsmål.
Därav beslutar jag att årsmålet kan endast nås om jag innehar summan 114 486Kr

*på ett sparkonto (framtidskontot, myntkontot )
*aktier och fonder
*eller extra amorterat i bostadsrätten

Vi är i slutet av månad 4 snart. Ännu har jag inte tillräckligt sparat och har hamnat efter planen.
Jag får sätta lite fart och samtidgt fokusera mer på sparkontot i form av ett bra buffertsparande.
Man får ju inte glömma utmaningen=)

Fondrapport och skulden är snart borta

Tittade i morse på min kina fond! Vinsten är på över 30%!! Wow. Me likar detta. Very mucho!
T.o.m rysslandsfonden har gått jätte bra. Vilken tur att jag köpte när det var som värst. Det enda jag ångrar att jag inte satsade mer. Att jag inte vågade mer....

Det finns en sak till som lättar mitt lilla hjärta. Skulden på närmare 400 000 kr är nästan borta!!
Jag har endast 12 000kr kvar på den! Så med andra ord, att sälja bilen, massor av saker från hemmet och kläder har nästan täckt bort hela skulden!!! Jippie!
I morgon tar jag och betalar bort det sista. Hela året har jag haft ångest över denna skuld. Varit livrädd och nu är den nästan betald. Den läskiga skulden är gone!! =)
Själv har jag nog inte förstått hur duktigt och hårt vi har jobbat på detta.
Nu kan vi fokusera på att spara och säkra framtiden!

Jag har fortfarande inte fått något besked gällande jobbet. Lite jobbigt att inte veta. Samtidgt vet jag inte hur vi skulle bli hjälpta ändå. Skuldberget ökar på vissa företaget men samtidgt så har vissa delar av koncernen slagit vinstrekord. Jag har diskuterat med värden om mindre lokaler, hjälp från leverantörer och det som jag hatar mest nämligen skära ner på personalstyrkan!!
Har även tittat på andra uppgifter, andra extra jobb som företaget skulle kunna göra och där har jag hittat små guldkorn.... det värsta är att det handlar inte om så himla mycket pengar...
När det var högkonjuktur var vi skyldiga våra leverantörer minst tio gånger mer. Men ingen brydde sig. Nu är vi skyldiga så lite men det får man inget tack för. Det har jag förklarat om och om igen för ledningen. Vi får hoppas att dom lyssnar. Annars gäller principen skär ut det sjuka och satsa på det friska! Men samtidigt en mass uppsägning.... och mina anställda är värda att slåss för! Varenda en. Jag tror stenhårt på företaget. Annars skulle jag inte kämpa.

Just nu är jag glad över att min privat ekonomi börjar ljusna. Jag ser ett ljus på tunnelns botten.
Vi har tagit tag i dom dåliga bitarna. Ändrat shoppingvanorna. Amorterat en helsikes massa
på lånen och fått bort den värsta. Nu har vi kvar väldigt små lån. Tomtlånet tar mina föräldrar
över. Vårt bolån hamnar under 200 000 kr. En ynklig summa sthlms ögon mätt!
Det ska fortsättas satsa på köpstopp och ekonomi!
Jag har t.o.m beslutat att inte köpa ett lusthus till trädgården. I år gräver jag en damm till karparna och snyggar upp trädgården. Resten sparar jag.