Skam och vem är jag?

I morgon samlas vi hela tjocka släkten då vi ska på ett stort party! Det är den första stora festen sen jag blev en fattig Minna!!! Det känns jätte konstigt! Jag vet inte riktigt hur det kommer att gå, men jag vet att jag kommer att få tusen frågor. Frågan är att ska jag vara ärlig och berätta allt, eller bara dra den förkortade versionen om att jag var trött på min karriär och ville trappa ner....
Det hela är självklart kopplat  med lite skam för min del. Skammen om att jag har blivit fattig och en nobody. Det låter lite hårt kanske men så känner jag stundtals. Jag kan inte försköna mina känslor och låtsas att det som har hänt är enkelt, eller att det inte betyder så mycket. Jag har kommit långt i min mognadsprocess som en bättre människa, men ännu är det långt kvar! Det är svårt att tvätta av sig minnas ytliga stämpel. En del av mig vill fortfarande vara den där lyckade karriärskvinnan som kör porsche på sommaren och mercedes s klass på vintern. Hon som lunchar med väninnorna på nk och köper dyra märkeskläder. Hon som går var sjunde vecka hos frisören och bokar in en massa spa besök. Hon som har dyra märkesväskor och klockor runt armen och festar hej vilt världen över! Så illa är det! Det går inte att neka. Jag blir ledsen varje gång en s klass kör förbi mig. Ledsen när jag inte har råd med att gå till frisören mer.  Och en del av mig vart förkrossad när os i london började och jag inte var där på plats!!!!! Det tog hårt!  Och helt ärligt talat har jag haft en liten svacka hela den här veckan. Jag har inte råd med semester och jag skulle bli överlycklig för ett frisörsbesök!!!
Orolig för att jag har blivit vanlig och ful.....inga roliga tankar....självkänslan är inte på topp just nu kan jag helt ärligt säga....det svider....har jag inte kommit längre?
Vad ska folk säga när jag kör upp i en hyundai? När jag inte är salongs mejkad? När klänningen inte är av årets topp designer?  Jag är inte samma Minna längre....självförtroendet är på botten....
Varför kan inte jag bara se till min otroliga förvandling och vara stolt över mig själv? En del av mig skämdes lite när jag la upp min skulduppdatering....Jag kände mig sååå liten för en liten stund. Rädd för att bli dömd av er som läser bloggen....Det är ganska illa nu faktiskt!
Varför kan jag inte vara glad eller stolt över mig själv? Skulle jag må bättre om jag till festen fick en fin bil och fet plånbok? Vad försöker jag bevisa? Till vem och varför?
Som ni märker det är lågvatten tankar just nu....