I kväll ska jag jobba veckans sista nattpass. Ska bli så skönt att få vara hemma på nätterna. Har verkligen saknat familjen. Det är inte kul att lämna familjen i kvällsmyset och själv åka till jobbet! Nu har jag jobbat några veckor extra på det nya stället. Jag trivs helt okej men trivs bättre på mitt fasta jobb. Jag blev dock glad över att den nya chefen erbjöd mig fast jobb efter endast så kort tid. Hon sa till mig att hon tyckte att jag hade gjort ett jätte bra jobb, och att hon hade innan sommaren varit orolig för alla timmisar som skulle jobba, då det mer eller mindre brukar bli ett mindre kaos.
Jag har även lyckats med att skriva om lite nya nattrutiner och detta uppskattades jätte mycket, av såväl alla timmisar som fast personal. Jag antar att det är den "gamla chefen" i mig som fortfarande har öga för rutiner och detaljer.
Så nu undrade hon om jag ville börja jobba hos dom, men även om jag samtidigt var intresserad av att växa med deras företag. Jag blev så klart smickrad, men som sagt den gamla chefen i mig kan inte utvecklas i ett företag om jag inte själv tror på företaget. Det skulle verkligen bli en utmaning att få det på fötter. Jag brukar alltid säga att ett företags bästa resurs är personalen, men att personalens största resurs är en bra chef som kan inspirera och leda på ett bra sätt.
Det konstiga är att min "riktiga" chef har precis sagt liknande saker. Han vill ha bort mig från "golvet" och vill att jag ska bli mellanchef för ev ett nytt projekt inom företaget.
Jag borde vara jätte glad, men det där med chef , det har jag gjort! Det där med karriär har jag gjort! Jag har varit en stor chef i ett av världens största företag!!! Jag vill inte tillbaka till stressen och ansvaret!!! Absolut inte!
Men samtidigt är jag lite hungrigt lagd! Samtidigt tänker jag på lönen och hur länge min kropp orkar med att jobba på "golvet"...
Så jag sa , låt mig tänka på saken! Till båda!!! =)
Jag hade aldrig anat förut, när jag sa upp mig från mitt gamla jobb för att ta ett vanligt Svensson jobb, att jag återigen skulle bli tillfrågad att bli chef, dessutom i en helt annan bransch än den jag är van vid, Och det efter så kort tid!!! Smickrande men nu är jag återigen förbryllad!
8 kommentarer:
En gång chef, alltid chef! ;)
Skämt åsido, jätteskoj att du blir uppskattad på två håll. Tror du inte att du kommer få lättare att säga nej och hålla stressen lite mer på avstånd nu när du varit i en sådan situation tidigare? Att resan du gjort/gör får dig att reagera annorlunda.
Riktigt skoj! Du har en klar fördel mot tidigare, nu vet du vilka "krav" du har för att tacka ja, nu får du kanske möjlighet att styra "ansvarstagandet", arbetstid osv lite.
Sov gott nu hemma i hemmets lugna vrå med familjen inatt :)
Imorgon kväll menade jag :)
Att vara chef behöver ju inte betyda stress ångest osv. Som du verkade ha det när du startade bloggen är ju helt sjukt och inte något normalt tillstånd. Kanske skulle du till och med gå ner till att jobba 40h/vecka istället för en massa övertid som nu? :) Vill du komma på rätt sida med eknomin kan detta ju vara världens chans. Men du ska så klart inte gå o lida på jobb varje dag för det. Du vet nog bäst själv. Det ända jag ville säga var att sätt inget likamedhets tecken mellan det du gjorde innan och alla chefsjobb.
Lyssna inåt Minna och framför allt, låt ingen utnyttja dig! Det är bara du som kan avgöra vad som är rätt för dig. Efter att ha nosat alltför närgånget på den berömda väggen, 2 ggr ;), så har jag blivit väldigt "självisk". Jag har fortfarande stressymtom trots att det har gått 6 år och jag misstänker att jag får dras med dem resten av livet, tyvärr. Var rädd om dig.
Kram
Härligt för dig!
Men oj vilken chans! Spännande. Känn efter vad din magkänsla säger, så kommer beslutet bli rätt!
G
Vad roligt att de uppskattar ditt jobb!
Skicka en kommentar