hejdå!

Idag åker jag på en veckas solsemester! Vi har sparat till resan länge då min bästis fyller 40 år!

Själv har jag ett antal år kvar till magiska 40!=)

Jag har alltid älskat att resa. Då har dagarna spenderats på playan och kvällen har gått till shopping och shopping. Själva shoppandet var målet med många resor. Jag hade lovat mig själv att jag fick shoppa på resan , men har beslutat mig för att försöka låta bli. Jag har satt en budget på 1000 kr till presenter. Inget annat. Innan brände jag lätt 20 000 -30 000 utomlands! Det var enorma köporgier förut. Ni vet stilen där man måste köpa en till resväska innan man kan åka hem. Den här gången ska jag sola och bada. Träna och fotografera. Just fotografering är en gammal hobby. Om jag handlar något så blir det inget i klädesväg. Något till hemmet som minne kanske? Jag har rest mycket och har många fina resminnen. Jag har fotograferat mycket i svart vitt. Förut har det varit ruskigt dyrt att förstora sina kort, men nu har priserna sjunkit massor.

Jag hade en tanke på att förstora mina favoritbilder och hänga upp dom i sommarhuset. Jag vill ha fram lyckliga minnen och omge mig med saker som får mig att känna mig lycklig och harmonisk. Det ska vara en helt annan stil än den jag har i sthlm...Jag har jätte fina saker som ligger kvar i lådor. Det är dags att plocka fram dessa och njuta!

Nope, nu ska jag börja varva ner...semester väntar.....

Må så gott allihopa och sköt om er....

Fika diskussioner på jobbet

Under maj månad har vi diskuterat om bildelskejdan Micro som har ansökt om konkurs.
10 av hela 15 butiker har köpts av mekonomen. Av personalen 150 st fick 100 st nyanställning.
Mekonomens sista rapport var stark och intäkterna ökade med 19 %.

Vi har även diskuterat varför brandkåren inte förstår sig på el och hybridbilar. Det har visat sig att brandkåren har svårt att urskilja el och hybridbilarna från vanliga bilar. Batterierna kan bli farliga vid kollision. Brandmännen saknar kunskap hur en bil med kanske 500 volt skall hanteras. Jag tycker dock att detta är enkelt. Normalt vid en kraftig krock stängs elen av inne i batteriet. Jag tycker att man ska lära brandmännen att klippa av högspänningskabeln. Dock är jag personligen mer oroad över dom kommande litiumjonbatterierna då dom är mer brandfarliga. Nu skall nya rutiner kring detta problem skapas.

Försäljningen av begagnade bilar sjönk med hela 10 % under april. Folk är försiktigare med att köpa bilar som är äldre än 5 år. Det är lättare att sälja en 2-3 år gammal bil idag.

Och visste ni att saabs första familjebil, Saab 95 fyller 50 år??? Grattis!

Så med andra ord , en jäkla massa bilsnack!!! Inte undra på att shoppinggalleriorna i bland känns lockande=)

sålt alla räntefonder

Nu finns det två månadslöner på buffertkontot. Självklart tycker inte jag att det räcker och skall därför försöka spara lite till. Men samtidigt ska jag börja köpa aktier och fonder igen. Jag har rensat lite bland mina fonder och sålt av alla mina räntefonder. Alla gick på plus vilket var kul. Men jag tror inte mer på räntefonder just nu. Mina rysslandsfonder och kinafonder har ökat kraftigt i värde och sånt uppskattas! På aktiesidan ser det bra ut också. Alla är på plus förutom Swedbank och bear. Under utmaningstiden har jag bara spart till en buffert. Det är mycket roligare att köpa fonder och aktier! Och det är nog det jag ska fokusera mest på under sommaren.
Vi har redan sålt ena bilen (jippie) så nu är vi ett steg närmare huset! Om vi inte kan köpa den kontant så blir det inget köp! Fyrhjulingen skall levereras bort idag till en kille som erbjöd
85 000 kr. Det är lite pyssel men jag hoppas att allt går vägen. Har vi nått 70% av målet då skall vi betala in handpenningen på fredag. Vi får chansa lite. Hoppas att det går vägen....

råd gällande köpstopp

Det har varit mycket ekonomistyrning hemma i dagarna. Mycket prat om pengar överhuvudtaget. För första gången verkar det som om sambon också har börjat vakna till och det med besked. Ärligt talat hade jag aldrig trott att han skulle ha kunnat sälja sina ögonstenar. Med åren har det varit tjafs om hans dyra intressen, men jag har alltig gett mig hän i alla diskussioner då jag tycker att det är så viktigt att ha intressen. Önskat att jag hade något jag kunde ha brunnit för. Istället var det jobb hela tiden. Nu har vi snart varit tillsammans i fyra år efter vårt uppehåll då han fick nog och bara drog. Han var ur less på jobbsnacket, hur det tog all tid. Hem kom jag trött och grinig och jobbet var alltid prio ett hos mig.(plus alla problem med brorsan på det)
Vi tillsammans börjar landa och nog fan har gubbfan börjat mogna, äntligen säger jag bara. Inte en enda dag för tidigt. Han mår bra av att umgås med min bror, då det var hans bästa polare innan allt det tråkiga hände. Brorsans familj och vi umgicks jämt. På något sätt hoppas jag att cirkeln blir sluten igen i och med husköpet. Det roliga är att vi blir grannar. Förut bodde vi grannar i parhuset i flera år och det var kanon. Barnen kunde komma och gå. Alltid någon som hjälpte till om man var på semester och roliga middagar även på vardagarna. Vi brukade turas om. Och nu blir vi grannar igen...det är nästan som att ödet styr det så igen. Samma dag vi kom till min bror gick jag och hans sambo på kvällspromenad. Jag blev direkt kär i huset och sa till svägerskan , vilket fint hus! Tänk om man hade ett sånt.... Då sa jag till brorsan på skoj att säg till ifall den blir till salu, den ska jag bara ha! Då sa sonen, "mamma, du ska tänka på the secret, be universum om huset".... Vilket vi alla började skämta om....och nästa dag kliver mäklaren ur sin bil och spikar en till salu skylt...
Jag får mycket kommentarer om hur jag lyckas vara så stark med köpstoppet. Det är enkelt. Tror man från början att man kommer att misslyckas så gör man det. Är man övertygad om att det går så går det. Ha bara en järnvilja. Ge inte upp. Gå inte in på HM och klädbutiker.
För mig har följande hjälpt:

1 släng direkt all reklam, det gäller även ellos och halens kataloger, öppna inte!!!!
2 Gå inte in i affärer, förutom mataffärer.
3 Strunta i att gå till stan på lunchen eller på helgen, om du inte är inne i en affär kan du inte handla. Det är ingen ide att kika vad som har kommit! Bannlys affärer.
4Börja med att klara av en vecka och utöka sakta.
5 Börja med att aktiv spara dessa pengar och se det växa, efter ett tag vill man spara mer!!
6 Om man har shoppat mycket som jag, om man har varit så dum som jag att man går till stan om man inte har något att göra är det dags att hitta på en hobby. För mig har trädgården hjälpt massor för att inte prata om den här bloggen. Det sjuka är att så fort jag hade en ledig tid gick det åt att ränna i affärer. Om gud frågade mig på min dödsdag vad jag gjorde mest innan köpstoppet på min lediga tid hade svaret varit: Shoppat och sprungit runt i affärer. Min dyra lediga tid slösade jag bort på skit!!! jag varvade aldrig ner!
7 Ha ett klart mål, tex spara direkt 10% och sedan kan du unna dig något. 100% köpstopp passar inte alla.

Det jag är mest rädd för är att börja handla normalt igen....men det tar vi sen...och jag inser att det är ingen ide att bli kaxig och tro att jag klarar detta. För då faller jag. Jag måste tänka och tänka. Väga för och nackdelar. Det är en ständig kamp, men den har mildrats med tiden. Första tiden var hemsk. Jag grät hela tiden och hade världens ångest. Och det får jag ibland nu också men jag försöker leva mer för idag som farfar sa. Just idag lever jag. Jag gör så gott jag kan idag.
Det måste duga.

äkta buffert och utmaningen klarad

Helgen hos bror min vart suverän. Över förväntan. Det vart ingen smäll på käften fast jag kokade i bilen , men någonstans längs vägen försvann ilskan. Jag började fundera på hur mycket i livet jag hade känt mig som ett offer. Hur mycket det igentligen hade hämmat mig ifrån att leva. Om jag inte kan ge med hjärtat då ska man väl inte ge alls? Det var ett frivilligt val jag gjorde i att bli medberoende. Men jag har aldrig varit den typen som ger upp. Envis som synden har jag varit sedan barnsben. Både på gott och ont.
Sen jag valde att börja med mitt köpstopp, verkligen förstå hela köphysteriprocessen har hela mitt liv ställts på sin spett. Jag ser saker jag aldrig hade kunnat se förut. Det är nästan som om jag befinner mig i ett vakum och ser på mig själv "uppifrån". Det handlar inte längre om att bli ekonomiskt trygg och fri. Det handlar om hela mitt liv. Tydliga mönster. Jag vet inte om jag gillar den här resan, men jag inget val längre. Bara att hänga på längs färden. Det roliga är att jag har ingen koll alls. Eller roligt och roligt, snarare läskigt.=)

Men jag har beslutat att ta mina kraftiga humörsvängningar med ett klackspark. Stackars sambo bara=) Och stackars vänninnan....

Jag hittade faktiskt mig själv hos brorsan. En fristad från Sthlms jäkt , stress och press. jag njöt av naturen och långa promenader. Ingen som kände igen mig. Ingens förväntningar att leva upp till. Jag stängde av t.om. telefonen.... Inga jobbsamtal under en hel helg. Det var så skönt.
Det är äkta buffert! =) Att ladda batterierna!

Vi grillade och pratade och pratade. Vi gick på loppisar (något jag skulle ha hatat förut) och antik affärer. Istället tänkte jag på dessa överklass butiker i sthlm som tar en bra slant för gamla möbler som någon annan har målat i vitt! Vilken vinst dom gör! En till bra affärside tänkte jag. Sen jag började med mitt "nya liv" , får jag en massa affärsider överallt...=)
Samtidigt såg jag mig själv i ett mysigt hus med dessa målade lantliga möbler med gant och lexington kuddar och plädar...tända ljus och öppen spis....jag vart så inspirerad! Idéerna flödade och plötsligt sa brorsan kan du inte köpa ett sommarhus här? Vi har alltid synkat så.
"Varför inte, förutom det lilla faktumet att jag har köpstopp" svarade jag! Och då sa sambon, "om vi säljer vårt krafs..min fyrhjuling, Crossen, och din bil då kan vi köpa ett sommarhus här"
Och då sa svägerskan, "om tio år är inte fyrhjulingen, crossen och din bil värd något men huset är det"
Att sambon ens kunde tänka sig att sälja sina saker förvånade mig. Jag kan sälja min bil på en gång. Jag hyser inga ömma känslor över den direkt. Vi klarar oss med en bil, fast det blir lite pyssel, och samtidigt har svägerskan så rätt. Man kan se det som en investering. Både sambon och jag är duktiga på att renovera. Vi har gjort många klipp genom åren så. Därav har vi bara ett ynkligt lån på vårt parhus fast det ligger i 08 området. Jag har alltid gjort bra fastighetsaffärer. Jag fick pengarna dubbelt upp sist jag renoverade ett sommarhus i norrland.
Så nu är vi tillbaka i sthlm och har återigen satt igång att sälja. Och förhoppningsvis räcker pengarna till ett charmigt hus som vi kan renovera och samtidigt ladda upp buffertbatterierna!
Vi har redan hittat ett hus vi vill ha. Den kostar strax under 400 000 kr. Så nu säljer vi för fullt.
Och som sagt det har lönat sig att vara lite shopaholic då vi har i allafall shoppat saker som är värda något. Ska samtidigt passa på att sälja bort lite elektronik, som kameror, data och tv.
Om vi lyckas kan jag sova lite tryggare. Då har jag ett hus som är fullbetalt. Men samtidigt innebär ett hus skyldigheter och extra kostnader. Måste fundera hur vi ska lösa det. Antar att jag kommer att spara mindre, hålla mig till mina 10% istället och bygga upp en långsiktig buffert med lite aktier och fonder.

Nu har vi lyckats spara till 2 månadslöner på buffertkontot! Så nu är det lilla delmålet/utmaningen klart! Tufft har det varit. Vi har ätit hemlagat, stängt av värmen (nu är det tillräckligt varmt ändå) och samåkt. Inte handlat något extra. Det var så illa att jag var tvungen att tillsätta vatten till schampot i morse!!! =) men målet är klart, och på så sätt har det varit värt det! Det gäller att ha en järnvilja!

Sår bleknar, men lämnar ärr för livet

Nu har jag fokuserat alldeles för länge på det dåliga. Dags att se framåt i livet. Leva för idag. Just nu. Ett stort sår i hjärtat har varit min egen bror.. Vi har haft en väldigt tight och nära relation trots att det inte alltid har varit lätt och många gånger har jag blivit sårad. Vi har tillsammans ridit igenom ett flertal tuffa stormar och oftast har jag varit den starka. Stöttat och stöttat. Tillslut blev situationen ohållbar pga missbruk och det enda sättet var att min bror flyttade bort från sthlm och alla dess frestelser.
Kvar blev jag ensam i sthlm, lättad över att kampen var slut ,men samtidigt helt utmattad och tom. När man lever ett nära liv med en missbrukare så engagerar man sig så mycket i att hålla den personen ren, vid liv , att man glömmer bort sitt eget liv och sin egen familj. Man är livrädd så fort telefonen ringer och att se någon som betyder allt för en försvinna är ett helvete att bevittna. Det lämnar eviga sår, och visst sår bleknar, men lämnar ärren kvar. Och tillslut är det det enda man har kvar....efter hundratals nätter av sökande, letande, gråtande,bråk,intriger, och åter bråk och bråk så står man där helt tom....
" av kärlek flyttar jag" hette det. "jag måste bli stark, jag kan inte be dig leva för oss två"

Jag tvivlade på att han skulle klara av det. Men åren har gått och han är ren. Idag bor han med familjen i ett fint hus, och trots att det bara tar ett par timmar att åka dit har jag aldrig gjort det. Han kommer alltid hit. Han tjatar och tjatar men jag har hittat på en massa ursäkter. Kanske har bitterheten kommit krypande nu. Jag fick betala ett högt pris själv! Och det är så lätt att bli negativ och tänka klart att han har det bra nu, så mycket som jag ställde upp! Men se hur mycket jag förlorade! Att han har det bra nu svider ibland!! Alla berömmer honom, alla dom som inte ställde upp. Dom som klagade på att jag borde ge upp! Ibland känns det nästan som att han är en främling. Ibland känner jag bara för att ge honom en jävla fet örfil! Skrika ut och gråta.
Alla dessa nätter av letande, alla jobbiga telefonsamtal, alla gånger jag betalade hans räkningar och bara fanns där och praktiskt taget inte vågade somna ifall han slutades att andas. All terror och han bara drog och lämnade mig ensam.

Men istället så vaknade jag i fredags! Gav den där jävla örfilen till mig själv och vaknade.
Han lever! Min bror lever. Han är ren! Han åkte bort för min skull också! Han tog tag i sitt liv för min skull också. Han skonade mig genom att åka. Han svek inte mig, han skonade mig för smärtan. Han räddade sitt eget liv själv för att rädda mig!!! Och vad gör jag, han blir ren och jag blir ett offer? Det är så lätt att hamna i offer rollen. Tyck synd om mig! Fan heller att jag blir ett offer sa jag till sambon i fredags,fan heller. Packa den där jävla bilen nu för nu åker jag dit och ger honom en fet jävla örfil. Han ska fan få veta vad han har gjort. Jag ska skrika och gorma så att halva sverige hör! Och när jag är klar, då kan vi grilla.....

gucci vs gummistövlar

Jag har ett ganska stort kontor. T.o.m en liten garderob och skoställ.

Vid skostället finns klassiska finskor av märkena prada, gucci och manolo.

Brevid dessa dyrgripar finns ett par lite leriga gummistövlar. Varför har jag ställt dessa

på jobbet av alla ställen?

Är det den riktiga Minna som spelar mig ett elakt spratt?

Tvingas jag välja?

Ringde väninnan, hon sa att det var den elaka Minna som gillar spratt och leriga gummistövlar

som försöker förgifta min hjärna. Att jag överhuvudtaget hade lagt märke till "skit" (hennes utryck) gjorde henne ytterst orolig. Hon tror att en ond ande har tagit mig i besiktning eller att jag håller på att bli schizofren.

Vänninnan blir nästan upprörd och frågar mig: "Vem fan vill ha billiga skitgummistövlar istället för gucci och manolo?" " Nu räcker det, jag har daltat tillräckligt med dig, ge mig ett ärligt svar, vilka väljer du och krossa inte mitt hjärta nu, helt ärligt vem fan väljer hellre gummistövlar?"

Jag tänker och svarar: "vem fan vill ha gucci?"lagom spydigt yttrar jag dessa ord utan att ens tänka mig för...

Jag hör väninnans hysteriska skrik!!

"jag vill ha min Minna tillbaka elaka monster, nu ska vi till farbror doktorn och bota dig, lite piller och så, så blir allt bra"

Resten hör jag inte, ett skyltfönster brevid banken har fångat mina ögon! Världens finaste blommiga gummistövlar! Jag skyndar mig in och köper dessa i väninnans strl. Hon fyller år, och det blir säkert en uppskattad present när chocken har lagt sig. (i mitt köpstopp ska inte mina vänner drabbas utan dom får presenter på födelsedagar)

Jag ritar ett kort med hästar och skriver : Tack för att du finns! Du är bjuden på en helg som du sent ska glömma. Medtag denna present. Livet är kort. Allt skall provas en gång! Minst!

Kram ditt eget lilla träskmonster...

Jag ska på nåt sätt knuffa in henne i bilen och kidnappa bort henne till min farmor en helg när hon fyller år....

Jag väljer gummistövlarna. Faktum är att jag ska gå hem i dessa idag! =)

Hur väninnan reagerar det vete gudarna.....

Men jag väljer gummistövlarna=)