torsdag 28 juni 2012

dödsångest

På sista tiden har jag inte känt mig så frisk. Har mått lite dåligt och är lite orolig över min hälsa. Ska till doktorn idag. (håll tummarna)
Detta har fått mig att fundera en hel del över ekonomin. Borde man inte njuta av livet och leva mer för dagen? Borde man inte unna sig mer och strunta i sin ekonomi? Både ja och nej...
Men är det att njuta av livet om man jämnt är orolig över sin ekonomi? Är det att njuta av livet när man oroar sig över räkningarna och ligger sömnlös på nätterna?
Nej självklart inte!
Vad händer tex med min familj och man skulle gå bort? Kan partnern bo kvar? Måste barnen flytta?
Alla såna viktiga tankar har korsat hjärnan på sista tiden...
Jag tror att oavsett vad i livet är själva grundstenen i livet att man ska vara trygg. Trygg med sin käresta, trygg i sitt jobb, men även i ekonomin....
Ni kanske märker att jag ser allt i lite nattsvart just nu. Är självklart orolig men samtidigt så känner jag mig lättad över att jag faktiskt har tagit tag i ekonomin....inte bara för min egen skull, utan även för mina nära och käras skull...Vad händer i era hem om er partner skulle gå bort? klarar ni av att bo kvar?

7 kommentarer:

Anonym sa...

Själv har jag ingen partner, efter en jobbig separation för 3 år sedan bestämde jag mig, aldrig mer! Så jag har inrättat mitt liv endast efter mig själv och mina barn. Pengar har jag sparat i många år, så det finns ca 4 årslöner i buffert. Arbetar heltid, så inga problem med att betala dom få räkningar vi har(hyra,tv,el)Man måste finna tryggheten i sig själv, vara så pass förutseende så man vet att man ordnar allt på egen hand! Och en buffert är en trygg airbag. Kämpa vidare, allt blir bättre!

Per Penning sa...

Så sant - allt blir bra igen. :)

En buffert är nödvändig. Familjen Penning har också ett avtal med banken om att hälften av bolånen makuleras vid dödsfall.

Anonym sa...

Hoppas det går bra för dig hos doktorn. Själv har jag stressat och pressat mig själv till panikångest... Inte alls bra, och en sjukdom jag aldrig trodde skulle drabba mig. Men ett krävande jobb, familj och svår sjukdom hos nära anhöriga blev visst för mycket.

Jag bloggar om vägen tillbaka och mitt köpstopp. Fin blogg du har föresten den är en stor inspiration för mig. =)

Mvh,
G

www.rensapavinden.blogg.se

nonhosonno sa...

Det blir bra skall du se! Du kämpar på bra.

Beatrice sa...

Hoppas ditt läkarbesök gick bra. Att må dåligt kan sätta igång onödigt många tankar. Det vet jag av egen erfarenhet, tyvärr...

Jag/vi har nog alltid varit försiktig med pengar och inte dragit på oss skulder i onödan. Jag vill inte låna till annat än boendet och när vi gjort det har vi "tokamorterat" så mycket som möjligt för att vara "fria" från banken och det är vi idag. Det är en skön känsla. Jag lever med små inkomster men skulle en av oss falla ifrån så klarar sig den som är kvar. Det "räcker" att mista sina nära utan att man skall tvingas lämna hemmet också.

Med din inställning kommer du att fixa det här. Jag tror benhårt på dig =)

Kram

minna sa...

Tusen tack Beatrice! =)
Jag ska vidare till en specialist, men det ser ut som om det blir tyvärr en operation...men vart ändå lättad hos doktorn. Hon trodde inte att det var något "farligt". Sååå tacksam för dom orden. Hade varit så rädd och hypokondrisk...usch..
Att ha en ekonomi som er är målet=)

Ann-Christin sa...

Vad skönt att läkarbesöket gick bra. Håller tummarna för att det fortsatt går vägen.