Det är helt sjukt egentligen ,men så ser det ut när man jobbar inom vården. Riktiga mördarpass! Och det är inte så att vi direkt sitter stilla heller, utan vi går och springer om vartannat.
Jag var så trött igår när jag kom hem vid 22,00 att jag bara ville gråta. Jag hann med att äta lite, och umgås med sambon innan jag slocknade för att åter vara på jobbet idag vid 06,00.
Jag slutade vid 16,00 idag och har min första lediga eftermiddag på länge. Det känns så skönt. Jag borde sova men får inte riktigt någon ro i kroppen. (överarbetad)
Sambon jobbar heldag i dag, även han extra. Nästa månad borde vi få bra inkomster för att kunna extra amortera bort lite dumma lån. För sambons del kommer alla inkassolån försvinna efter augustis sista inbetalning! Så nu är vi på G!!!
Många kollegor undrar om mitt hårda slit verkligen är värt allt, men det är det för mig. Jag sliter inte ensam. Vi är två om det här. Om en månad kommer vi att kunna sova lite bättre om nätterna. Då har månadskostnaden sjunkit och alla inkasso är borta. Annars hade vi fått fortsätta må såhär flera månader till. Vi vill ha tiden för varandra, inte vara oroliga för ekonomin. Vi vill kunna drömma om en bättre framtid och planera husbygget. Se framåt. Och jag tröstar mig själv med att det är så här tufft en kort period bara. När hösten kommer är det slut med extra jobbandet! Fast det har gett lite mersmak. Jag har funderat kraftigt på att kanske jobba 2 nätter i veckan extra för att dra in mer pengar till familjen. Sambon tänkte också jobba lite extra. Det vore toppen om vi orkade dra in tre månadslöner fram till julen för att snabbare förbättra framtids utsikterna....
Just nu känner jag mig envis som synden! Jag ska fixa detta! Jag ska komma upp på fötter igen och kunna leva ett värdigt liv!! Jag vill inte må så här!! Min självkänsla har tagit fruktansvärt mycket stryk. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på den klassresa som jag har gjort. Jag saknar tryggheten och valmöjligheterna. Idag har jag inte mycket val alls. Jag är rädd för att bli sjuk, jag är rädd för höjda hyror och kostnader och känner att jag börjar hyperventilera om bilen råkar rycka till eller låta konstigt! Det finns inget utrymme för misstag eller fel i vår budget! Och gud nåde mig om jag har kört bilen för mycket, för det finns inga extra bensinpengar!!!!
Allt måste räknas noga! När jag fick alla dessa nattpass på det nya extra jobbet, var jag först tvungen att räkna ut om pengarna skulle räcka till extra bensinen då jobbet ligger längre bort!
Men det ordnade sig då sambon har börjat nytt jobb på orten och slipper använda sin bil! Det betyder, att det blir minus en skatt och försäkring, för att inte tala om bensin och reperationer.
Vi gör vårt bästa varje månad, kämpar och sliter....jag hoppas bara att hälsan klarar sig...speciellt då jag inte har mått så bra på sistone....
Det som håller mig uppe är tanken om en bättre framtid, utan oro och stress och mer tid för dom jag älskar....
9 kommentarer:
Först av allt: BRA JOBBAT!
Det är med stor respekt och beundran jag läser det här blogginlägget om Er ansträngning att få rätsida på Er ekonomi istället för att som så många andra lägga sig på rygg och ge upp. Jag tror att Sverige skulle vara ett bättre land om alla hade samma moral och styrka gällande sin privata ekonomi.
Önskar Er all lycka till.
//Calimero
Du/ni imponerar verkligen.
Håll ut men se till att bli fartblinda och sjuka på kuppen. Det räcker så väl med att ni sanerar ekonomin, infektionskliniker vare sig de är fysiska el psykiska är förfärliga platser att befinna sig på.
Detta är vad jag kallar inspiration på hög nivå för mig som behöver en push att orka komma igång.
Här läser jag att ingenting är omöjligt bara man gör det på sitt sätt och i sin takt, det viktigaste är Att man kommer igång.
Men visst är det sorgligt att ni ska behöva betala ett så högt pris för min on-knapp komma i bruk...
Allt det bästa till Er
//m-matten
Den bästa bloggen ever. tack för all inspiration. kämpa på
Otroligt bra av dig/er tycker jag.
Undrar lite om du har andra bloggar som inspiration och i så fall vilka?
/Sanna
Vad skönt att se ett slut på skulden där. Ni kämpar på bra. Har läst din blogg nu och du gör det bra. Vilken ändring i ditt liv.
Mvh Sandra
www.sparsamhet.blogg.se
BRA JOBBAT! Har varit i samma situation och jag lovar, det kommer att ge mersmak när lånen betas av, det ena efter det andra! Kämpa på, nu är bollen i rullning!
En tankegång som har hjälpt mig mycket: När man står där på jobbet, en Måndagsmorgon i Oktober och man vill bara sätta sig ner och skrika, använd då denna känsla som bränsle! När det känns motigt, tänk på den där Måndagsmorgonen! Fortare än ni anar så kommer ni få upp momentet och det går lättare och lättare! Ni kommer att klara det =D
Tack fina du! =) Hur går det för dig? Jag kikar på Bloglovin flera gånger per dag för att se om du har uppdaterat =P
Ja herregud, du är verkligen ett levande bevis på det och som jag nog skrev tidigare så fick jag lov att streckläsa din blogg och jag är så imponerad av dig. Har fått lov att berätta och läsa högt för min sambo flera gånger haha =)
Tack för alla fina ord. det värmer. tack
Skicka en kommentar