Tack för all underbar stöttning! Ni är så fina=)
Jag tar livet för vad det är just nu. En dag i taget. Det har varit så mycket turbulens. Nu vill jag ha lugn och ro. Någonstans att landa.....
Vi hade det bra när vi hade gott om pengar!!! (jag inbillar mig det)
Nu är vi fattigare och olyckliga?
Vi bråkar hela tiden...
Min son blir 15 i sommar....Jag vill försöka hålla i hop tills han blir 18! Tänker jag helt galet nu?
Det viktigaste i mitt liv är min son....
Ska jag ge allt tre år? Plugga klart och skaffa en sjuhelsikes stor buffert? Är det fult? Är det elakt?
29 kommentarer:
Jag tycker det låter smart.
Familjerådgivning tycker jag ni borde ta hjälp av. Erbjuds i alla kommuner till en subventionerad kostnad. Kram. :)
Jag tycker nog att du "tänker galet" ...
Varför "hålla ihop" för barnens skull? Varför låta barnen leva i en familj fylld av negativitet?
De märker att något är galet och grunnar på det.
Nu säger inte jag att ni ska splitta upp utan istället försöka reparera OM det går. Går det inte är det bättre för ALLA parter att ni går skilda vägar.
Tycker också som Per Penning. Familjerådgivning, funkar inte det så har ni förhoppningsvis gjort allt.
Bara "hålla ut" för barnens skull är inte ett alternativ. Hellre 2 lyckliga föräldrar, på var sitt håll, än 2 olyckliga föräldrar under samma tak ...
Ta även ett familjesnack, förklara för eran son att så här är det, så här kommer vi göra nu, vi älskar dig oavsett hur framtiden ser ut och vill alltid ditt bästa ...
Jag förstår hur du tänker, men kan inte låta bli att tycka det är "fel". Mina föräldrar är fortfarande gifta och har så varit i 24 år drygt. Min mamma har "hotat"/sagt att hon skall flytta till en etta själv utan resten av familjen sedan jag var 10år. Dom gör aldrig något tillsammans och min mamma har erkänt någon gång att i alla fall hon fortfarande är ihop med pappa för mig och min brors skull, men nu har vi flyttat och dom är fortfarande gifta om än olyckligt (vad jag vet).
Även om du skulle få det mycket jobbigare ekonomisk om ni separerade nu så kanske det är bättre än att genomlida tre år i olycka bara för att hinna spara ihop mer pengar?
Sedan håller jag med tidigare skrivare att försöka med familjerådgivning först. Ger det inget eller din sambo inte vill så skulle i alla fall jag dragit. (Men jag är ju även av åsikten att om min man är otrogen så vill jag inte ens veta vad, varför eller höra något jävla förlåt då är det tack och hej och så dra jag med sonen. Men detta vet han om och han gifte sig med mig i alla fall så lite måste han ju gilla mig trots allt) ;)
Hej Minna!
Underbart att se dig skriva igen! =) du frågar om det är fult/elakt att göra/tänka så.
Jag skulle vilja säga att du i första hand inte är snäll med dig själv. Du behöver vara viktigast i ditt liv, när du är det så kommer din son få allt det goa det medför sig av att du är rädd om dig själv!
(Märks det att jag uppskattar självhjälpslitteratur? *skrattar åt mig själv* Skämt o sido, jag tror verkligen på den teorin! =).)
Oavsett hur du gör så kom ihåg att du är viktig och att leva hela 3 år till i något som inte är bra, och som verkar så negativt kommer sätta sina spår.
Tänker fortfarande på dig!
Ta en dag i taget, skriv, skriv och skriv. Titta tillbaka, reflektera men blicka framåt. Ser du någon förändring till det bättre i ert/hans beteende och ert förhållande. Är HAN villig att kämpa för er, inte bara du? Blogga, för precis som jag, tycker jag att det skapar ordning i kaoset. Som du kanske minns så satte min sambo oss alla på bar backe, mina försäkringspengar gick till gemensamma räkningar och TRO mig att då hade jag varit glad om jag varit smart nog att ha sparat lite "Fuck off"-pengar. Kämpa för barns skull men inte till vilket pris som helst, det gynnar inte barn heller i längden. Kram till dig!
Varför bråkar minna och minnas älskling? Är det pga pengabrist eller är det för att ni inte har orkat fokusera på er kärlek?? Er kärlek till varandra och till eran pojke???
Jag har funderat över ditt inlägg ett tag och det är ju ingen lätt fråga (jag brottas med den själv...)
Men du har fått många kloka synpunkter från de andra. Jag tror inte heller på att bara bryta upp när det blåser lite kallt. Finns det fortfarande känslor mellan två människor så är det bra om man försöker samtala. Med eller utan hjälp från utomstående. Kanske är familjerådgivning att föredra?
Om man stannar kvar, pratar och försöker att hitta en väg tillbaka till varandra som man vill gå på, så tror jag ändå att det är bra om man lägger undan en slant ifall det händer något oförutsett, att du behöver pengar för att kunna dra.
Kan man ta med sig sin buffert när man skiljer sig/bryter upp? Tror att man äger var sitt som man tjänar eller skaffar sig medan man håller ihop, men om man separerar/skiljer sig, så slås alla tillgångar och skulder samman, och man delar på det som blir över då. Äktenskapsbalken och sambolagen beskriver hur det ska hanteras, och i vissa fall kanske det krävs att parterna har skrivit avtal om hur det ska delas.
Om man bara bråkar med varandra så är det väl aldrig OK för barnen.
Lycka till med livet vilken riktning du än låter det ta!
//Solan
Försök lösa era problem, röstar jag på. Att båda rannsakar sig själv och är vänliga och kärleksfulla.
Gör något kul ihop bara ni utanför hemmet.
Skaffa dig ditt konto med enbart dina pengar. Det finns inget fel med det alls tycker jag.
Däremot känns det lite "hemskt" att vara med någon som man vet man kommer lämna på ett visst datum i framtiden. Nej, kämpa tillsammans och försök få det att funka. Ibland måste man själv lugna ned sig lite och inte leta fel hos sin partner, vilket är svårt när man är besviken. Men ibland kan det faktiskt vara så att man kräver för mycket för fort. Gå till familjerådgivning och ha inte förväntningen att "allt" ska ordna sig direkt. Ta det lugnt och hetsa inte fram något. Det kommer visa sig med tiden om ert förhållande fungerar.
Sofia
Jag tänker på dig och hoppas att det reder upp sig för dig. Jag tror nog att du innerst inne känner vad som bör göras.
Kram!
Hur går det för dig?
Glad Påsk tillönskas Dig!
//Solan.
Hur går det för dig Minna?
Kollar varje dag för att se om du uppdaterat bloggen. Du är saknad!
Minna! Var håller du hus? Jag saknar dina blogginlägg!
Kram!
Hur går det för dig? Har startat en blogg med i stort sett samma "tema". Läs gärna och kom med feedback/råd!
Saknar dig i bloggosfären. Hoppas att allt är OK.
En liten sommar hälsning från mig! Hoppas allt är ok.
Har nu kollat in på bloggen minst en gång i veckan sedan förra inlägget. Hur går det för dig?
Hoppas att Du får en fin midsommar!
//Solan
Tänker på dig och hoppas att du har en fin sommar i stugan.
Saknar dina inlägg.
Sluta inte skriva!
BLOGGA MERA SNÄLLA!
Kom igen nu :-)
Minna!
Vad händer i ditt liv? Saknar ditt bloggande...
Mvh - Niklas
Kom tillbaka Minna!
Hejsan. Ditt RSS flöde finns fortfarande kvar i min RSS-läsare och har väntat på en uppdatering. Såg av en slump att det är mer än ett år sedan du uppdaterade. Hoppas allt är bra och att du kommer tillbaka.
Mvh Gunnarsson
Väntar på din återkomst då jag inte fastnat för någon blogg som din. Ditt bloggande fick mig att ta tag i min ekonomi.
Skicka en kommentar